Pisiffik. iphone 6 Akilersuinissamut Periarfissaqarpoq! Køb på afbetaling! 16Gb, 64Gb, 128Gb Gold, Silver, Space Grey Retina HD Touch ID IOS 8

Suurus: px
Alustada lehe näitamist:

Download "Pisiffik. iphone 6 Akilersuinissamut Periarfissaqarpoq! Køb på afbetaling! 16Gb, 64Gb, 128Gb Gold, Silver, Space Grey Retina HD Touch ID IOS 8"

Väljavõte

1 Lilleholmip nioqqutissiai Ilulissani Aasiannilu Pisiffimmi isiarineqarsinnaalerput. p Elgiganti Ilulissani aallartilluartoq. Elgiganten fik en god start i Ilulissat. Pisiffik Pisiffik Lilleholms produkter kan nu købes i Pisiffik i Ilulissat og Aasiaat Træner til AWG2016 nr november 2015 Uge 45 REDAKTION@TAMANUT.GL Tlf AWG2016-imut sungiusartut Angutivik Berthelsen, KS11 fra K angaatsiaq er udtaget til AWG 2016 og træner i Aasiaat Jens Rafaelsen Angutivik Berthelsen, Kangaatsiami KS11-meersoq AWG2016-imut peqataasussatut toqqarneqarsimavoq Aasiannilu sungiusarluni Illoqarfimmi meeqqanut isarussat pitsaanerpaat Byens bedste børnebriller iphone 6 Akilersuinissamut Periarfissaqarpoq! Køb på afbetaling! 16Gb, 64Gb, 128Gb Gold, Silver, Space Grey Retina HD Touch ID IOS 8 Køb nu på Qaammammut 29,- kr.-miit erniaqanngitsumik akitsuuteqanngitsumillu Fra 29,- pr./md uden renter og gebyrer Nuuk Tlf: Sisimiut Tlf: Ilulissat Tlf: pc.gl imi pisiariuk Panasonic Center Ilulissat Panasonic Center Nuuk tamanut_avannaani_kujataani_forsideannonce_74x87,5mm.indd 1 29/01/

2 PETER PARS A/S KONRAD CHEMNITSVEJ 32 BOX 31 ILULISSAT AVANNAANI Tamanut Avannaani har et oplag på aviser pr. udgivelse og udkommer onsdag i ulige uger. Den er husstands og postboks omdelt følgende steder: Kontor: Vvs vagttelefon: El vagttelefon: Tupaarnaq s hudplejeklinik Ansigtsbehandling Manicure Voks Epilering Elektrokosmetik Vipper Bryn Tandblegning Kussangajaannguaq 17b 3952 Ilulissat tupaarnaqs@hudpleje.gl - Ilulissat - Aasiaat I byerne og bygderne her under, er avisen tilgængelig i Pilersuisoq, Pisiffik og andre små butikker. Upernavik, Qasigiannguit, Qeqertarsuaq, Uummannaq, Kangaatsiaq, Qaanaaq. Tamanut Avannaani saqqummersinneqaraangamik inik amerlassuseqartarpoq pingasunngornikkullu sapaatip-akunnerini 2-mik agguarneqarsinnaanngitsuni saqqummersinneqartarluni. Sumiiffinni ukunani inoqutigiinnut postboksinullu agguaanneqartarpoq: - Ilulissat - Aasiaat Aviisi illoqarfinni nunaqarfinnilu matuma ataani taaneqartuni Pilersuisumi, Pisiffimmi pisiniarfinnilu allani pissarsiarineqarsinnaasarpoq. Upernavik, Qasigiannguit, Qeqertarsuaq, Uummannaq, Kangaatsiaq, Qaanaaq. Pilluarit Tillykke AVANNAANI Suliffeqarfiit uani amigaataava? Tuniniaanermut siunnersorti Trine Birch Larsen attaveqarfigiuk oqarasuaatit / aqqutigalugit imaluunniit mailikkut trinebl@tamanut.gl Tamanut Avannaani qupperneq 2 mi ussassaaruteeqqamik neqeroortitsillutit. Mangler dit firma her? Kontakt salgskonsulent Trine Birch Larsen på / eller trinebl@tamanut.gl for et godt tilbud på en rubrikannonce på side 2 i Tamanut Avannaani. Pilluaqqussuteqarit akeqanngilaq Kingusinnerpaamik pingasunngorneq 11. november Send en hilsen til en du kan lide det er helt gratis Skal være indsendt senest onsdag 14. november Mailimi Pilluarit Tamanut Avannaani allannissaa eqqaamajuk Husk at skrive Pilluarit - Tamanut Avannaani i mailen Pilluaqqussutit mail-erneqarsinnaapput: En hilsen skal mailes til: pilluarit@tamanut.gl 2 Uge ÅRGANG 4

3 SQAPK assoralisimaartoq KNAPK-mit SQAPK-p aalisartut kattuffiattut piginnaaneqarnera qularutigineqarpoq, kattuffillu ilaasortami akornannit tapersersoornerukkiartorluni. Tamatuma akerlianik SQAPK-p siulersuisui isumaqarput, kattuffik suli alliartortoq All. Arne Mølgaard Aalisartut kattuffiat, Sinerissap Qanittuani Aalisartut Piniartullu Kattuffiat, SQAPK, Ilulissanit aallaaveqartoq piffissami kingullermi ilaasortanit qimagarneqalerpoq, taakkunanngalu kattuffik eqeersimaanngippallaartutut pasillerneqarluni. Ilaasortaasimagaluartut KNAPK-mut ilaasortanngoqqissimapput, soorluttaaq kattuffimmi, KNAPK-p Kalaallit Nunaanni immikkoortortaqarfinnik 74-it missaanniittunik kiffartuussinera akerliuffigalugu pilersinneqarsimasumi, aqutsisutut piginnaasat, KNAPK-mit qularineqalersimasut. Inuit t missaanniittut KNAPK-mut ilaasortaapput. SQAPK-p 2012-imi februaarimi pilersinneqarneranut pissutaasoq tassaavoq, Qeqertani Ilulissanilu aalisartut piniartullu peqatigiiffiisa Avannaani peqatigiiffinnik kiffartuussinermik naammaginnikkunnaarsimanerat. Peqatigiiffiit Saqqami Aalisartut Piniartullu Peqatigiiffiat, Qeqertami Sinerissap Qanittuani Aalisartut Qaleralinniallu Peqatigiffiat, Ilulissani Qaleralinniat Aalisartullu Peqatigiiffiat, kiisalu Nuummi peqatigiiffik nutaaq, Neqitaq, februaarimi pilersinneqartoq, SQAPK-mut attuumassuteqarput. Inuit 100-t missaanniittut peqatigiiffinnut taakkununnga attuumassuteqarput. SQAPK-milli ilaasortat nutaat qassit piffissami kingullermi kattuffimmut ilaasortanngorsimanerannik paasissutissiiumanngilaq. Leiff Josefsen KNAPK qularutiginnittoq KNAPK-p siulittaasua Henrik Sandgreen, SQAPK-p qanimut suleqatiginissaata pingaaruteqarneranik erseqqissaavoq, Kalaallit Nunaat tamakkerlugu aalisarnerup iluani assigiinnik anguniagaqarnissaq ataatsimoorullugu sulissutigineqarsinnaaqqullugu. Taanna isumaqarpoq SQAPK-mi aqutsisut kattuffilerinerminni aqutsisutut piginnaaneqarluarnerminnik ersersitsisimanngitsut. Erik Lange, SQAPK-mi pisortaasimasoq, siulersuisut naapertorlugit siuttuujunnaarpoq, kattuffillu allaffimmiumik ataasiinnarmik aalisarnermut tunngasunik tamanik kiffartuussisussamik atorfeqartitaqarluni. Henrik Sandgreen oqarpoq, SQAPK KNAPK-p ilaasortaasa amerlassusaanut sunniuteqarujussuarsimanngitsoq, isumaqarnerarlunilu SQAPK-p KNAPK ajoqusersimanngikkaa. Kisianni piffissami suleqatigiinnerunissamik pisariaqartitsiviusumi kattuffiit taakkua marluk avissimanera uggoraa. KNAPK-p piffissami sivisunerusumi SQAPK-p attaveqarfiginiarnissaa ajornartorsiutigisimavaa, soorluttaaq aaqqissuussaanikkut qanoq inissitsiterisoqarsimanera ilisimaneqanngitsoq. Taamaattumik Hendrik Sandgreen isumaqarpoq, kattuffik arlalissuartigut aaqqissugaanngitsutut isumaqarfiginartoq. Kikkut aqutsisuunerat ilisimasaqarfiginngilarput. Kattuffittut pissusilersorniarpata kikkunnik oqaloqateqarnissatsinnik ilisimanninnissarput pingaartuuvoq. Suna tamarmi aaqqissuussaanngitsutut isumaqarfiginarpoq, oqarpoq. Taamatuttaaq peqatigiiffiit suut SQAPK-mut attuumassuteqarnerat ilisimasaqarfiginngilaa. SQAPK-mit ilaasortaajunnaartut Aalisartoq Ilimanameersoq Ove Villadsen, aalisariummik isikkanik 32-nik takissusilimmik piginnittoq, SQAPK-mik pilersitseqataasut ilagaat. Taannali kattuffimmit januaarimi ilaasortaajunnaarpoq KNAPK-mullu ilaasortanngoqqissimalluni. Ove Villadsenip KNAPK-mut ukiut pingasut missingisa matuma siorna ilaasortaajunnaarneranut pissutaasoq tassaavoq, isumaqarsimagami taamani siulittaasuusoq Leif Fontain IA-p aalisarnermut politikkianit, Ane Hansen aalisarnermut piniarnermullu naalakkersuisutut siuttoralugu, sunnersimaneqarpallaartoq. Iluliarmiulli aalisarluartup Henrik Sandgreenip KNAPK-p siulittaasussaatut qinigaaneratigut KNAPK sineriak tamakkerlugu ilaasortanut qanimut attaveqalersimasoq Ove Villadsen isumaqarpoq. SQAPK-mut januaarimi ilaasortaajunnaarneranut pissutaasoq tassaavoq kattuffiup arlalinnik sanngiiffeqarneranik, ilaatigut ilaasortanik kiffartuussinerup iluani, isumaqarnera. Aqutsisut matoqqangaatsiarput akuttunngitsumillu ataatsimiissanatik. Kattuffik tukappallaartutut oqaatigerusuppara. Aaqqissuussaasumik aqutsisoqartariaqarpoq pisariaqartunik ilisimasalinnik. Isumaqarpunga SQAPK taamaanngitsoq, Ove Villadsen oqarpoq. Taamaattumik SQAPK Ove Villadsenimut annertuumik pakatsissutaasimavoq. Kattuffiup piginnaasaqarluartunik soorlu siunnersortinik sulisoqarnissaa pisariaqarpoq, kisianni taamaattoqanngilaq, isumaqarpoq. Kattuffimmik aalisarnermut pingaarutilerujussuarmik ingerlatsissagaanni kattuffiup aaqqissuulluagaanissaa pisariaqarpoq, SQAPK-lu ajoraluartumik aaqqissuulluagaarpasinngilaq, KMAPK-p siulittaasua Henrik Sandgreen oqarpoq. Det kræver en solid organisationsstruktur at drive en organisation, der har stor betydning for fiskerierhvervet, og SQAPK virker desværre uorganiseret, siger Henrik Sandgreen, der er formand for KNAPK. Isornartorsiuineq akerlileraat Saqqameersoq Søren Vetterlain, SQAPK-p siulersuisuunerinut ilaasortaasoq, oqarpoq, siulersuisut qaammat allortarlugu ataatsimiittartut. SQAPK ilaasortat kissaataannat tunngavigalugit sulisarpqo, taamaattumillu siulersuisut namminersuutigisaminnik aalajangiussaqartarnatik, nassuiaavoq. Ilaasortavut naligalugit sulivugut. Kisianni aningaasaqarnikkut inissisimanitta kinguneranik aqutsisuni amerlanerusunik sulisoqanngilagut, taamaakkaluartorli KNAPK-misut qaffasissusilimmik suliaqarluta, oqarpoq. SQAPK-mut ilaasortat tunisinerminni isertitamik 1,5 procentiata missaanik kattuffimmut akiliuteqartarput. Søren Vetterlain naapertorlugu SQAPK-p karsimiittuutai ilaasortaniinnaq akiliutigineqarsimasut tamarmiusut upernaaq koruunit missaanniipput. Ilaasortavut suli amerliartorput, isumaqarpungalu ilaasortanit tapersersorneerukkiartornerarluta isornartorsiuineq tunngavissaqanngitsoq. Taamatuttaaq Ove Villadsenip ilaasortaajunnaarsimaneranik ilisimasaqanngilanga. Taanna oqarpoq, KNAPK aamma SQAPK imminnut ungasissut, KNAPK suleqatigiinnissamut soqutiginninnermik ersersitsisimanngimmat. KNAPK arlaleriarluta oqaloqatiginartarsimagaluarparput, qanorli pisoqassanani. Kisianni tusagassiuutitigut qallikkut kusassaasarnertik ileqquliussimavaat, oqarpoq. SQAPK 100-t sinnerlugit ilaasortaqarpoq, taak - kunanngalu qulit missaannittut aalisariutinik angallattaateqarlutik, Søren Vetterlain paasissutissiivoq. Sap. akunn UKIOQ 4 3

4 Leiff Josefsen SQAPK i modvind KNAPK tvivler på SQAPK s evner som fiskeriorganisation, ligesom organisationen mister støtte blandt tidligere medlemmer. Bestyrelsen i SQAPK mener modsat, at organisationen fortsat vokser sig større Af Arne Mølgaard arne@tamanut.gl Fiskeriorganisation, Sinerissap Qanittuani Aalisartut Piniartullu Kattuffiat, SQAPK, der har oprin - delse i Ilulissat, har i den seneste tid mistet medlemmer, som beskylder organisationen for inaktivitet. De forhenværende medlemmer har igen meldt sig ind i KNAPK, ligesom KNAPK er begyndt at tvivle på ledelsesevnerne hos organisationen, der blev dannet i protest mod KNAPK s servicering af dets omkring 74 lokale foreninger, der er fordelt over hele Grønland. Der er omkring personer tilknyttet til KNAPK. Årsagen til, at SQAPK blev dannet i februar 2012, var, at de lokale fisker- og fangerforeninger i Qeqertat og Ilulissat var utilfredse med servicering af de lokale foreninger i Nordgrønland. Foreningerne Saqqami Aalisartut Piniartullu Peqatigiiffiat, Qeqertami Sinerissap Qanittuani Aalisartut Qaleralinniallu Peqatigiffiat, Ilulissani Qaleralinniat Aalisartullu Peqatigiiffiat, samt den nye forening i Nuuk, Neqitaq, der blev startet i februar, er tilknyttet SQAPK. Der er omkring 100 personer tilknyttet disse foreninger. Men SQAPK vil ikke oplyse, hvor mange nye medlemmer, der den seneste tid har tilsluttet sig organisationen. KNAPK fortvivlet Henrik Sandgreen, der er formand for KNAPK, understreger vigtigheden af tættere samarbejde med SQAPK, så man i fællesskab kan arbejde for ensrettede målsætninger indenfor fiskerierhvervet i hele Grønland. Han mener, at ledelsen i SQAPK ikke har vist kvalificerede ledelsesevner i sit organisatoriske arbejde. Erik Lange, der var direktør i SQAPK,er ifølge bestyrelsen ikke længere frontfigur, ligesom organisationen kun har én kontordame ansat til at betjene hele fiskeriområdet. Henrik Sandgreen siger, at SQAPK ikke har haft stor effekt på KNAPK s medlemstal, og mener ikke, at SQAPK har skadet KNAPK. Men han ærgrer sig over, at de to organisationer er delt i to grupper i en tid, hvor der er behov for større samarbejde. KNAPK har igennem længere tid haft svært ved komme i kontakt med SQAPK, ligesom man ikke har kendskab til den organisatoriske struktur. Hendrik Sandgreen mener derfor, at organisationen på mange måder virker uorganiseret. Vi har ingen kendskab til, hvem der står for ledelsen. Hvis de vil agere som en organisation, er det vigtigt, at vi ved, hvem vi skal tale med. Det hele virker ret uorganiseret, siger han. Han har ligeledes ikke kendskab til hvilke foreninger, der er tilknyttet SQAPK. Meldt ud af SQAPK Fisker Ove Villadsen fra Ilimanaq, der ejer en 32 fods fiskekutter, er én af ophavsmændene til SQAPK. Men han er i januar meldt ud af organisationen, og er igen blevet medlem af KNAPK. Årsagen til, at Ove Villaden meldte sig ud af KNAPK for omkring tre år siden, var, at han mente, at daværende formand, Leif Fontain, var påvirket af IA s fiskeripolitik med Ane Hansen i spidsen som naalakkersuisoq for fisker og fangst. Men valget af den garvede ilulissatfisker Henrik Sandgreen som formand for KNAPK medførte, at KNAPK er i tæt dialog med medlemmer over hele kysten, mener Ove Villadsen. Årsagen til, at han i januar meldte ud af SQAPK var, at han mener, at organisationen har flere svagheder, blandt andet indenfor servicering af medlemmer. Ledelsen er ret lukket og holder ikke møder jævnligt. Jeg må betegne organisationen for rodet. Der skal også være en organiseret ledelse med den nødvendige viden. Det mener jeg ikke, der er i SQAPK, siger Ove Villadsen. SQAPK har derfor været en stor skuffelse for Ove Villadsen. Det er nødvendigt, at organisationen har et kompetent personale såsom rådgivere, hvilket ikke er tilfældet, mener han. Afviser kritik Søren Vetterlain fra Saqqaq, der er medlem af hovedbestyrelsen i SQAPK, siger, at bestyrelsen holder møde hver anden måned. SQAPK arbejder udelukkende for de menige medlemmers ønsker, og bestyrelsen tager derfor ikke selvstændige beslutninger, forklarer han. Vi arbejder på lige fod med vore medlemmer. Men vor økonomiske situation tillader ikke flere ansatte i ledelsen, alligevel arbejder vi på samme niveau, som man gør i KNAPK, siger han. Medlemmer i SQAPK betaler omkring 1,5 procent af deres indtjening ved hvert indhandling til organisationens kasse. SQAPK s totale kassebeholdning var ifølge Søren Vetterlain på omkring kroner i foråret, som udelukkende er betalt af medlemmerne. Vort medlemstal er stadig stigende, og jeg mener ikke, at der er hold i kritikken om faldende medlemsstøtte til os. Jeg har heller ingen kendskab til, at Ove Villadsen har meldt sig ud. Han siger, at KNAPK og SQAPK ligger langt hinanden, da KNAPK ikke viser interesse for samarbejde. Vi har ved flere lejligheder forsøgt at komme i dialog med KNAPK, uden at der skete noget. Men de har til gengæld en vane for at gøre sig pænere på overfladen via medierne, siger han. SQAPK har over 100 medlemmer, hvoraf omkring 10 medlemmer har fiskefartøjer, oplyser Søren Vetterlain. 4 Uge ÅRGANG 4

5 Igaffimmi atortorissaarutit atoruminartut Praktiske hvidevarer til køkkenet Nillataartitsiviit pitsassuit / Luksus køle-fryseskabe Nillataartitsivik / Køleskab Nillataartitsivik / Køleskab Whirlpool WME3612W Gorenje RF3111AW Pisisami Vores pris Pisisami Vores pris 3.999, ,- Qerititsivik / Fryser Mikrobølgeovn Kaffiliuut / Kaffemaskine Gorenje FH401W Adelberg m. 25 l ovnrum Moccamaster KB952 Clubline Black Pisisami Vores pris Pisisami Vores pris Pisisami Vores pris 4.999, , ,- PERIARFISSAQ KINGULLEQ! SIDSTE CHANCE! 10. novemberiutinnagu umiarsuakkut piniarit! / Bestil med skibsfragt inden 10. november! Qasigiannguit, Qeqertarsuaq, Kangaatsiaq, Niaqornaars, Attu, Ikerasaarsuk, Iginniarfik, Kitsissuarsuit, Ilimanaq, Oqaatsut, Qeqertaq & Saqqaq Umiarsuakkut nassiunnera akianut ilaareertuaannarpoq Internetsikkut isumannaatsumik niuerfiuneranik ilisarnaatilik Oqaaseqatigivatsigit mut sianerit Prisen er altid inkl. skibsfragt Godkendt af E-mærket Grønlandsk kundeservice, ring Uninngasuutigineqartillugit pisiarineqarsinnaapput, akillu allannguuteqarsinnaanerat sillimaffigeqquneqarpoq Gælder så længe lager haves, og med forbehold for prisændringer Pisiarineqarsinnaapput / Gælder 30/10-13/ pilersuisoq_pisisa_tamanut_kujataa_uge _230x301_mm.indd 1 Sap. akunn UKIOQ :41:43 5

6 Nuna tamakkerlugu sullissineq akeqanngitsoq Landsdækkende gratisservice ATTAVIK Imminut toquttarnerup pitsaaliornissaanut inuunermilu ajornartorsiutit pillugit oqarasuaat Telefon linje vedrørende forebyggelse af selvmord og personlig krise Ullut tamaasa Alle ugens dage 19:00 21:00 Oqar. Tlf. 146 QANIGISARIITTUT SIUNNERSUIFFIK ANONYM FAMILIERÅDGIVNING Ullut tamaasa Alle ugens dage 19:00 21:00 Oqar. Tlf AIDS-ERTUT SAAFFIGINNITTARFIAT AIDS LINIEN Ataasinngorneq sisamanngornerlu Mandag og torsdag 19:00 22:00 Oqar. Tlf MEEQQAT INUUSUTTULLU OQARASUAATAAT BØRN OG UNGE TELEFONEN Ullut tamaasa Alle ugens dage 19:00 21:00 Oqar. Tlf. 134 NUNATSINNI NAPPAATEQARTUT PEQATIGIIFFIAT PATIENTFORENINGEN I GRØNLAND Oqar. Tlf Mail: ashanuna@gmail.com NERIUFFIIT KATTUFFIAT KRÆFTENS BEKÆMPELSE Ulluinnarni Alle hverdage 8:00 16:00 Oqar. Tlf Mail: neriuffik@greennet.gl SMS 1899 Meeqqat inuusuttuaqqallu akeqanngitsumik saaffissaat ulluinnarni SMS 1899 gratis børn- og ungerådgivning alle hverdage INATSISITIGUT SIUNNERSUISARFIK IKIU RETSHJÆLPEN IKIU Ataasinngornermiit sisamanngorneq ilanngullugu Mandag til torsdag kl. 09:00 15:00 Oqar. Tlf.: ikiu@ikiu.gl Tamanut atuartartutsinnut kiffartuussissutitut kiffartuussinerit akeqanngitsut allattorsimaffiannik ilan ngussisalerniarpoq. Suliaqarfimmi pineqartumi kiffartuussinernik akeqanngitsunik taaneqaartariaqartunik siunnersuutissaqaruit paasissutissanik nassissinnaavat sigut uunga: annoncer@sermitsiaq.ag Som en service overfor vore læsere, bringer Tamanut en oversigt over gratis services. Har du forslag til gratis services i samme genre, der bør nævnes, er du velkommen til at sende os praktiske oplysninger til annoncer@sermitsiaq.ag Af redaktionen redaktion@tamanut.gl Da Elgiganten torsdag den 29. oktober klokken 9:00 trak gitteret op i Ilulissat og åbnede butikken, væltede godt 150 forventningsfulde kunder ind i butikken, mens personalet klappede dem ind. Det lignede en succes, og feststemningen holdte hele dagen. Butikken var pyntet med masser af grønlandske flag, og hylderne var fyldte med et bredere elektronikvareudvalg, end der tidligere er set i byen. Pisiffiks indkøbsdirektør Niels Andersen var med til åbningen. Vi er utrolig stolte af, at vi med konceptet Elgiganten kan byde kunderne velkommen til Ilulissats nye elektronikbutik. Vi fører Elgigantens sortiment, og stort set alle vareområder er udvidet markant. Blandt andet på mobiltelefoner, hårde hvidevarer, elektriske husholdningsartikler, fjernsyn og computere. Foruden alt tilbehøret. Vi har seks medarbejdere i den nye butik. Desværre kan vi ikke bryste os af, at have verdens nordligste Elgiganten, men det er butikken længst mod vest, siger Niels Andersen. Ilulissani Elgiganti ammarpoq. Elgiganten fik en god start i Ilulissat Så er Elgiganten åbnet i Ilulissat. Fra morgenstunden var kunderne købsivrige, og det var ikke kun de skarpe tilbud, som fandt vej til kasseapparaterne. Det var tydeligt at se, at med udvidelsen af sortimentet kan Ilulissats borgere købe produkter, som ikke før har været tilgængelige i byen, og det benyttede de sig ligeså meget af som selve kø-tilbuddene. Åbningen af Elgiganten i Ilulissat har været planlagt gennem et langt stykke tid, og de ansatte i Pisiffik i Ilulissat har glædet sig. Efter lokalet var klargjort, kom et hold svenske montører og satte alt inventar op efter Elgigantens forskrifter. Herefter kom alle varerne, og en repræsentant fra Elkjøp i Norge, som ejer Elgigant-konceptet, hjalp med at sikre, at butikken er i orden og lever op til den ønskede standard. Niels Andersen er stolt over den nye butik. I Pisiffik har vi glædet os til i dag, og den skuffer os ikke. Omsætningsmæssigt har det været en fantastisk dag. Vi glæder os til at leve op til denne modtagelse ved hver dag at yde den bedste service i en flot butik. At vi har givet Ilulissat en butik med et både bredere og dybere sortiment, er vi stolte af. Det betyder, at det er blevet nemmere at være borger i Ilulissat og købe lokalt, sagde han på åbningsdagen. Pisiffik Pisiffiup pisiniarnermut pisoraa Niels Andersen: Ilulissani innuttaasut atugaat pitsaanerulerlutillu piffimmi pisiniarsinnaanerat ajornannginnerulerpoq. Pisiffiks indkøbsdirektør Niels Andersen: Det er blevet nemmere at være borger i Ilulissat og købe lokalt. Pisiffik 6 Uge ÅRGANG 4

7 Elgiganti Ilulissani aallartilluartoq All. aaqqissuisoqarfik Elgigantip Iluissani pisiniarfimmi matui sisamanngornermi oktobarip 29-iani ullaakkut qulingiluanut matuni ammarmagit, pisiniat qilanaaqisut 150-it missaanniittut pisiniartitsisunit ersaattaanneqarlutik, pisiniarfimmut isaapput. Pissutsit iluatsittutut isikkoqarput, ullorlumi tamaat qiimmisaartoqarpoq. Pisiniarfik kalaallit erfalasuinik erfalasulersorneqarluarsimavoq, ilitssiviillu elektronikimik atortorissaarutinik, siornatigut illoqarfimmi taamak amerlatigisunngorlugit takuneqarsimanngitsuni ulikkaarlugit immerneqarsimapput. Pisiffiup pisortornermut pisortaa Niels Andersen ammaanersiornermi peqataavoq. Elgigantimik ingerlataqarnitsinni Iluissani pisiniarfimmut elektronikinik nioqquteqartumut pisisartut tikilluaqqusinnaanerat tulluusimaarutigeqaarput. Elgigantip nioqqutissiaatai nioqqutigaavut, taamaalillunilu nioqqutissat assigiinngitsut tamangajavimmik maanna amerlanerusunngorlugit nioqqutigineqalerput. Ilaatigut mobiltelefonit, nillataartitsiviit assigisaallu, igaffimmi atortorissaarutit kallerup inneranik ingerlatillit, fjersynit qarasaasiallu. Atortussallu allarpassuit. Pisiniarfittaatsinni arfinilinnik sulisoqarpugut. Ajoraluartumik nunarsuarmi Elgigantini avannarpasinnerpaajunerput oqaatigisinnaanngilarput, kippasinnerpaajuvugulli, Niels Andersen oqarpoq. Pisiniat uullaamilli piserusussuseqarluavipput, akikillisalli kisimik pisiariortorneqanngillat. Ilulissani pisiassat amerlinerisa kingunerannik pisisartut nioqqutisianik pisiortornerat malunnarpoq, taakkulu akikillisanut ilanngullugit pisiariortorpaat. Ilulissani Elgigantimik ammaanissaq sivisuumik pilersaarusiorneqarpoq, Pisiffiullu Ilulissani sulisuisa ulloq qilanaarisimaqaat. Initap piareersarnerata kingorna svenskit ikkussuisartut pequttanik Pisiffik Elgiganit malitassiai aallaavigalugit ivertissuipput. Kingornalu nioqqutissat eqqussuunneqarput, Norgimilu Elkjøpimit, Elgigantimik periutsimik piginnittumit sinniisoq ikiuulluni pisiniarfiup pitsaassutsimut piumasaqaatinut malinninnissaanik qulakkeeriniarluni ikiuuppoq. Niels Andersenip pisiniarfittaaq tulluusimaarutigaa. Pisiffimmi ulloq manna qilanaarisimaqaarput, pakatsinngilagullu. Kaaviiaartitat annertussusaat eqqarsaatigalugu ulloq iluatsilluavippoq. Taamatut tikilluaqquneqarnerput ataqqillugu ullut tamaasa pisiniarfitsinni kusanartumi pitsaasumik sullissisarnissarput qilanaaraarput. Ilulissani pisiniarfiup amerlanerusunik assigiinngiiaarnerusunillu nioqqutissaqalersinnera tulluusimaarutigeqaarput. Tamatumalu nassatarsiaanik Ilulissani innuttaasut atugaat pitsaanerulerlutillu, piffimmi pisiniarsinnaanerat ajornannginnerulerpoq, taanna oqarpoq. Akikillisat pisiniarpassuarnik kinguneqarput. Køtilbuddene tiltrak mange kunder Elgigantip ammarnissaa Ilulissani Pisiffimmi sulisut qilanaarisimaqaat. Uani Ilulissani tuniniaanermik pisortaq Lars Andersen saamilliusoq Pisiffiullu sulisui assilineqarput. Taamattaaqpisiortornermut pisortaq Niels Andersen, Elkjøbip sinnissua kiisalu Majaq Heilmann, talerpilleq, Pisiffimmi elektronikinik nioqqutissanut pisortaasoq assimi takuneqarsinnaapput. Pisiffik De ansatte i Pisiffik i Ilulissat har glædet sig til åbningen af Elgiganten. Her er salgschef Lars Andersen for Ilulissat yderst til venstre sammen med Elgigantens personale. Desuden ses indkøbsdirektør Niels Andersen, Elkjøbs repræsentant og yderst til højre Majaq Heilmann, som er produktchef i Pisiffik på elektronikvarer. Sap. akunn UKIOQ 4 7

8 AWG2016-IMUT ANGALANISSAMIK EQQUIGIT! - VIND EN REJSE TIL AWG2016! Arctic Winter Gamesimiit eqqaamasama nuannernersaat tassaavoq soralussama snowboardertartutut peqataanera. Bronzennaqqaarpoq, aappassaanik sølvinnalluni naggataatigullu kuultinnalluni. Taamaalinerani qiimmassimaarluinnalerpunga. Helle Hammeken-Holm Min bedste minde fra Arctic Winter Games er fra, da min nevø var med som snowboarder. Han startede med at få bronze, anden gang fik han sølv og til sidst guld. Dér var jeg fuldstændig oppe at køre. AWG-mit eqqaamasavit nuannernersaat sunaava? Avitseqatigisigut AWG2016-imullu Nuummut (siumut/utimullu) timmisartumut bilitsinik kiisalu AWG2016-imi ammaanersiornermut naggataarnersiornermullu bilitsinik unammisitsinermut peqataallutit. Nuummi najugaqaruit bilitsi ikinngutinnut tunniussinnaavat. Eqqaamasat uunga nassiuguk: joinfeeljump@awg2016.gl Allatat naqinnernik/ toorsinernik 220-t missaannik imaqassaaq. Tunniussivissaq kingulleq: novembarip 23-anni 2015-imi. Oqaluttuaq ajugaasoq tamanut saqqummiunneqassaaq. Hvad er dit bedste minde fra AWG? Del det med os og vær med i konkurrencen om en flyrejse (tur/ retur) til Nuuk til AWG2016 og billetter til AWG2016s åbnings- og afslutningsceremoni. Bor du i Nuuk, kan du give rejsen til en ven. send dit minde til joinfeeljump@awg2016.gl Teksten skal fylde ca. 220 anslag. Deadline 23. november Vinderhistorien bliver offentliggjort. *Unammisitsinermi peqataaniaruit Kalaallit Nunaanni najugaqassaatit. Nerisat najugaqarnerlu eqqugassamut ilaanngillat. 18-it inorlugit ukioqaruit Nuummiinnissat angajoqqaavit imaluunniit angajoqqaatut ilinnut akisussaassusillip akisussaaffigaat, angalanissannullu taakku akuersisariaqarput. *For at deltage i konkurrencen skal du være bosiddende i Grønland. Kost og logi er ikke en del af præmien. Er du under 18 år, er dit ophold i Nuuk dine forældre eller din værges ansvar, og du skal have deres tilladelse til rejsen. Air Greenland qutsavigaarput timmisartukkut angalanissamut akiliussiniarneranut Tak til Air Greenland for at sponsorere flyrejsen Pilluarit Tillykke Pilluaqqussuteqarit akeqanngilaq Kingusinnerpaamik pingasunngorneq 11. november Send en hilsen til en du kan lide det er helt gratis Skal være indsendt senest onsdag 11. november Pilluaqqussutit mail-erneqarsinnaapput: En hilsen skal mailes til: Mailimi Pilluarit Tamanut Avannaani allannissaa eqqaamajuk Husk at skrive Pilluarit - Tamanut Avannaani i mailen pilluarit@tamanut.gl 8 Uge ÅRGANG 4

9 Nota Bene Pitsaasoq akigissaartuaannartoq - Altid kvalitet til den rigtige pris pentax XG-1 52 x zoom, 16 megapixel, Full HD video tig KRaF M Zoo Kun 2.499,- Dantax HD LED TV med indbygget DVD 22 leveres med 12v adapter , , ,- Normalpris 2.999, ,- lenovo 15,6 skærm, 500GB harddisk, 4GB ram, Web cam, Windows 8 spar 700,- Normalpris 5.299, ,- 28 apple IPhone 6 16GB spar 800,- nu toshiba C50B ,6 LED skærm, Core i3 proc, 500GB harddisk, 4GB ram, Windows ,- spar 1.000,- god studie pc Pisiniarnermut / nassiussinermut tunngatillugu: nunatsinni sumiiffinnut tamanut nassiussisarpugut uunga attveqarfigineqarsinnaavugut: Oqarasuaat: imaluunnit musik@notabene.gl Vedr. køb og forsendelse: Vi sender til hele Grønland Kontakt os på: Telefon eller musik@notabene.gl AmmAsArfii / åbningstider mandag -torsdag kl fredag kl lørdag kl Toqqorsivimmiititaqarnerput tamaat akit atuupput. Naqitatigut kukkusoqarsinnaanera pilersuinerullu ajalusoorsinnaanera malugeqquarput. Priserne gælder så længe vores lager rækker. Vi tager forbehold for trykfejl og svigtende leverancer. Sap. akunn UKIOQ 4 9

10 Umimmaap neqaanik hotdogsitussavit All. aaqqissuisoqarfik Lilleholm Foodsimeersunik Pisiffiup nillataartitsiviini siullerpaamik saqqummiiviusuni umimmaap neqaanik pizzaqalerpoq, grillpølseqalerluni aammalu frankfurtereqalerluni. Pisiffiullu nioqqutissanik nutaanik siullersaalluni saqqumiussinera nuannaarutaavoq, Pisiffiup pisortaanera Per Steen tusagassiuutitigut nalunaarummi allappoq. Lilleholm Food inuussutissalerinermik suliffeqarfiuvoq Maniitsumeersoq, Kangerlussuarmilu aamma neqileriffiuteqartoq. Lilleholm sivisuumik suleqatigilluarsimavarput, Pisiffimmi nioqqutissiornermut pisortaq Johnny Andersen oqaluttuarpoq. Suleqatigiippugut nioqqutissanik siuarsaanermi peqataarusuppugullu Lilleholm-imiit nioqqutissat saqqummiivissaannik igalaamik, tassani nioqqutissaatitsik assigiinngitsut saqqummiunniassammatigit. Lilleholm annertuumik qanoq iliuuseqarpoq kalaallit nunaata pissarititai nalinginnaanngitsumik siuarsarniarlugit, tapersersuinnartussaavarpullu. Nalunngilarpullu pisisartutta tamanna iluarigaat, Johnny Andersen tusagassiuutitigut nalunaarut naapertorlugu oqarpoq. Lilleholm-miit qinigassat tamaavimmik Pisiffimmi nanissaapput, detailkæde-illu tapersersorpai nerisassanik nioqqutissiorfeeqqat amerlasuut Kalaallit Nunaanni, pingaaruteqarmat suleqatigiilluarnissaq suliffeqarfiit akornanni. Ajornaatsuinnaanngilaq nioqqutissiortuni minnerusuni inissisimallualernissaq Kalaallit Nunaanni detailimik tuniniaanermi, uanilu Pisiffik misigisimavoq detailkæde-tut akisussaaqataanerminik annertuumik, Kalaallit Nunaanni detail-imik annerpaasutut. Pisiffiup suleqatiginera tuppallersimaarutigaarput qujamasuutigalugulu, pisortaaneq Jens Møller Lilleholm Food ApS-imiit tusagassiuutitigut nalunaarut naapertorlugu oqarpoq. Detailkæde-ip pitsaasumik suleqatigilluarnera uagutsinnut pingaaruteqarpoq aallartilluarnitsinnut. Uagut nammineerluta tuniniaavissaqanngilagut aammalu allaffissornikkut kikkut tamaasa kiffartuussinnaanagit. Uagut uukkataraarput nioqqutissiornissaq, Pisiffiullu detailkæde-sup aammalu KK engros-imi tamanna qulakkeerpaat, nioqqutissaatitta Kalaallit nunaanni tamakkiisumik tuniniarsinnaanerinut, Jens Møller nassuiaavoq. Nioqqutissat nutaat Pisiffimmi Maniitsumi nioqqutissaalereerput, tassaniipporlu Lilleholmip nioqqutissiorfia. Nioqqutissat Pisiffiup pisiniarfiini agguataarneqarput pisiniarfinni Ilulissani, Aasianni, Sisimiuni, Nuummi aammalu Qaqortumi. Pisiffik Pisiffik Skulle det være en moskus hotdog Af redaktionen Så er der moskuspizza, moskus grillpølser og moskus frankfurtere fra Lilleholm Food i Pisiffiks kølediske som nogle af de første steder i Grønland. Og at Pisiffik er blandt de allerførste til at præsenterer det nye sortiment skaber glæde, fortæller administrerende direktør i Pisiffik Per Steen i en pressemeddelelse. Lilleholm Food er fødevarevirksomhed fra Maniitsoq, der også har slagteri I Kangerlussuaq. Vi har længe haft et godt samarbejde med Lilleholm, fortæller produktchef Johnny Andersen fra Pisiffik. Vi sparrer om produktudvikling, og vi vil gerne være med til at give Lilleholm et vindue, hvor de kan teste produktvarianter. Lilleholm gør en stor indsats for at fremme grønlandske råvarer på utraditionelle måder, og det kan vi kun støtte op om. Det ved vi også, at vores kunder sætter stor pris på, siger Johnny Andersen I følge pressemeddelelsen. Hele Lilleholms sortiment kan findes i Pisiffik, og detailkæden bakker generelt op om og støtter mange mindre fødevareproducenter i Grønland, da det er vigtigt med et godt samarbejde på tværs af erhvervssektorerne. Det er ikke nemt for mindre producenter at få fodfæste på det grønlandske detailmarked, og her føler Pisiffik, at detailkæden har et stort ansvar, som den største i Grønland. Samarbejdet med Pisiffik er vi både ydmyge og stolte over, siger direktør Jens Møller fra Lilleholm Food Aps. Det gode samarbejde med detailkæderne betyder, at vi er kommet godt fra land. Vi har ikke selv et stort distributions-setup, og vi har heller ikke administrationen til at kunne betjene alle. Vi fokuserer på produktudvikling, og så sikrer detailkæder som Pisiffik, og KK Engros på engrossiden, at vore produkter rammer hele det grønlandske marked, fortæller han. De nye produkter sælges allerede i Pisiffik i Maniitsoq, hvor Lilleholms produktion ligger, og produkter er fordelt til Pisiffiks øvrige butikker i Ilulissat, Aasiaat, Sisimiut, Nuuk og Qaqortoq. 10 Uge ÅRGANG 4

11 NUNATSINNIIK AQQUT SUMUT TAMANUT AMMAVOQ VEJEN GÅR FRA GRØNLAND TIL HELE VERDEN VÆR VORES VEN PÅ FACEBOOK.COM/AIRICELAND AIRICELAND.DK GRÍMSEY GRÍMSEY ILULISSAT ILULISSAT KANGERLUSSUAQ KANGERLUSSUAQ ÍSAFJÖRÐUR ÍSAFJÖRÐUR ITTOQQORTOORMIIT ITTOQQORTOORMIIT AKUREYRI AKUREYRI ÞÓRSHÖFN ÞÓRSHÖFN VOPNAFJÖRÐUR VOPNAFJÖRÐUR EGILSSTAÐIR EGILSSTAÐIR NUUK NUUK KULUSUK KULUSUK REYKJAVÍK REYKJAVÍK KEFLAVIK KEFLAVIK NARSARSUAQ NARSARSUAQ TÓRSHAVN TÓRSHAVN NORTH NORTH AMERICA AMERICA DESTINATIONS DESTINATIONS EUROPE EUROPE DESTINATIONS DESTINATIONS ANCHORAGE ANCHORAGE BOSTON BOSTON CHICAGO CHICAGO DENVER DENVER EDMONTON EDMONTON HALIFAX HALIFAX MINNEAPOLIS MINNEAPOLIS MONTREAL MONTREAL NEW YORK NEW YORK ORLANDO ORLANDO PORTLAND PORTLAND SEATTLE SEATTLE TORONTO TORONTO VANCOUVER VANCOUVER WASHINGTON D.C. WASHINGTON D.C. ABERDEEN ABERDEEN AMSTERDAM AMSTERDAM BARCELONA BARCELONA BERGEN BERGEN BILLUND BILLUND BIRMINGHAM BIRMINGHAM BRUSSELS BRUSSELS COPENHAGEN COPENHAGEN FRANKFURT FRANKFURT GENEVA GENEVA GLASGOW GLASGOW GOTHENBURG GOTHENBURG HAMBURG HAMBURG HELSINKI HELSINKI LONDON LONDON MADRID MADRID MANCHESTER MANCHESTER MILAN MILAN MUNICH MUNICH OSLO OSLO PARIS PARIS STAVANGER STAVANGER STOCKHOLM STOCKHOLM TRONDHEIM TRONDHEIM ZÜRICH ZÜRICH ÍSLENSKA/SIA.IS/FLU /15 Air Iceland uanngaaniit toqqaannaq Islandimut timmisartuussisarpoq: Nuuk, Narsarsuaq, Kulusuk, Ilulissat aamma Ittoqqortoormiit. Islandimiit Icelandair-ip angallavigisartagaanut arlaanut ingerlaqqissinnaavutit, soorlu New York, København imaluunniit Paris. Air Iceland flyver direkte fra Nuuk, Narsarsuaq, Kulusuk, Illulisat og Ittoqqortoormiit til Island. Derfra kan du vælge mellem Icelandairs destinationer, f.e. New York, København eller Paris. Sap. akunn UKIOQ 4 11

12 Arctic Winter Games 2016 nærmer sig Tiden nærmer sig med hastige skridt Arctic Winter Games 2016 I Nuuk. Forberedelserne som værtsland og som sportsudøvere bliver nu heftigere og mere koncentreret jo mere vi nærmer os den store begivenhed Ulluni qulini Arpak Cup sukkanerpaamik naammassineqarpoq. 15-inik ukiulik Aasianneersoq Peter Johansen ujakkaarnermi AWG 2016-imut anngunniarluni sungiusarpoq. 10 Dags Løb Cuppen blev overstået hurtigst. 15-årig Peter Johansen fra Aasiaat træner for at kvalificerere sig til AWG 2016 i langrend. Af Jens Rafaelsen, Aasiaat jensrafaelsen@greennet.gl De unge sportsudøvere er i fuld gang med at følge deres træningsprogrammer før udtagningen sker. Deres forbund er stadig ikke klar med den endelige deltagerliste, som ventes med spænding i hele landet. Langrendsløberne Netop i disse dage følger en AWG-trup på seks unge langrendsløbere fra skiklubben ASP i Aasiaat et træningsprogram, der er udformet af Andrie Sørensen, som er 1. assisterende landstræner for langrendsløberne. Vi har mødt 15-årig Peter Johansen, der er med i AWG-truppen i Aasiaat, ved et løbearrangement i byen, og spurgte ham, hvordan det er gået med træningen til Arctic Winter Games Træningen til denne sæson startede jeg for godt fire måneder siden. For tiden bruger jeg cirka syv timer om ugen til det. Udover træningsprogrammet, som AWG-truppen følger nu, deltager jeg også i andre løbearrangementer i byen, fortæller Peter Johansen. Jeg følger træningsprogrammet, som Andrie gav os for godt to måneder siden, så godt jeg kan. Træningsprogrammet indeholder konditionsløb, intervaltræning og styrketræning, forklarer han. Flemming Enequist, som er formand for Langrendsudvalget i Grønlands Idrætsforbund, oplyser, at der på en træningslejr i Sisimiut for AWG trupperne på kysten vil ske en udtagning af langrendsløberne til Arctic Winter Games Badminton Ud af de i alt 12 sportsgrene, som skal dyste ved AWG 2016, har Angutivik Berthelsen fra badmintonklubben KS11 fra Kangaatsiaq, og Julie Thomsen fra ABK i Aasiaat fået den glædelige besked, at de er blevet udtaget. Vi mødte Angutivik Berthelsen, da han var i gang med en weekendtræning sammen med ABK erne i idrætshallen i Aasiaat. Han fortalte, at han for nylig fra sin træner i Kangaatsiaq har fået besked om, at han er blandt de 14 badmintonspillere fra Grønland, som skal med. For denne sæson startede jeg træningen i august, da minihallen i Kangaatsiaq åbnede. Siden da har jeg brugt omkring seks timer om ugen til det. I øjeblikket er jeg i Aasiaat for at træne sammen med ABK erne. Det betyder, at jeg nu bruger cirka ni timer om ugen til træning. Og det er godt, fortæller den 15-årige badmintonspiller fra Kangaatsiaq, Angutivik Berthelsen. Alle badmintonspillere, der er udtaget til AWG Jens Rafaelsen Jens Rafaelsen AWG2016-imut ujakkaarnermut peqataasussatut piukkunneqartut Aasianni arpatsitsinernut assigiinngitsunut AWGmut sungiusaatigalugu peqataasarput. Aana Ulluni Qulini Arpak Cupimut ingerlaarfik, Aasianni timersortarfimmi oktobarip 12-ani ilisaritinneqartoq. Langrendskandiddaterne fra Aasiaat til AWG2016 deltager i forskellige løbearrangementer i byen for at træne til AWG. Her er det ruten for 10 Dags Løb Cuppen, der blev præsenteret 12. oktober ved idrætshallen i Aasiaat. 2016, er valgt ud fra deres placeringer ved Grønlandsmesterskaberne i april i år. 151 sportsudøvere fra Grønland Om deltagerlisten fra Grønland oplyser delegationslederen for AWG 2016 i Grønlandsidrætsforbund, Lauritz Heilmann, at alle deltagerlister fra alle idrætsforbundene senest skal være hos GIF s kontor i Nuuk i slutningen af november. Det har været bestemt af Arctic Winter Games International Committee i 2015, at der kan deltage 151 sportsudøvere, og 35 trænere og ledere fra Grønland. Ud over idrætsfolk skal en gruppe, der har med kultur at gøre, med fra Grønland plus officials, der skal sørge for kampene udføres korrekt, og 50 dommere, fortæller Lauritz Heilmann. Arctic Winter Games 2016 holdes i marts i Nuuk i Grønland. 12 Uge ÅRGANG 4

13 Arctic Winter Games 2016 qanilliartuaarpoq Arctic Winter Games 2016-ip ingerlannissaa qanilliartuaarpoq. Tassunga tunngatillugu oqarsinnaalereeqqooqaagut ingerlatsisussatut piareersaatit, aamma timersortartutut, ulapputigineqarnerat ingatsikkiartuinnassasoq kiisalu pimoorunneqarlualeriartuinnassasoq pisussaq angisooq qanilliartuaartillugu All. Jens Rafaelsen, Aasiaat Inuusuttuaqqat nunatsinniit peqataanissamut suli timersuutimik kattuffianit peqataasussat aqqinik inissitsiterneqarsimanngitsut unammersuarnissani peqataanissamut toqqagaanissartik pillugu sukataaleruttornissaat qularutissaasinnaagunanngilaq. Ujakkaartartut Aasianni ujakkaartartut peqatigiiffiannit ASP-mit AWG 2016-mut piukkunneqartut inuusuttuaqqat arfinillit sungiusarnermi malittarisassaat, Andrie Sørensenip, ujakkaartartuni nuna tamakkerlugu sungiusaasutut tullersortaasup, sanaava ulluni makkunani ingerlatileruttorpaat. Aasiaat illoqarfianni arpatsitsinerit ilaanni peqataasut akornanni Peter Johansen, ujakkaartartuni Arctic Winter Games 2016-mut peqataanissamut sungiusaqataasoq, naammattoorparput. Aperaarput sungiusarnini qanoq ingerlanneraa. Ukioq mannamut sungiusarnera aasaq aallartippara, maannakkut qaammatit sisamat missaat ingerlareerput aallartinninniit. Sapaatip-akunneranut akunnerit arfineq-marluk missaat sungiusarnermut atortarpakkaa. Kisianni aamma træningsprogramip avataatigut arpatsitsisoqaraangat piffissaqaraangama peqataasarpunga, soorlu ullumikkut Ullut Qulit Arpak Cup-ertoqarnerani peqataasunga, Peter Johansen, ujakkaartartoq 15- inik ukiulik oqaluttuarpoq. Sungiusarnermut malitassaq Andrie Sørensenimit suliarineqartoq malillugu sungiusarpunga, minitaqarnaveersaarlunga. Sungiusarnermik malittarisassiap imarai takisuumut arpanneq, naatsumut arpalluni sukkatsisarneq, intervaltræningimik taaneqartartoq, nukkassarnerlu, Peter Johansen oqaluttuarpoq. Kalaallit Nunaanni Timersoqatigiit Kattuffiani, Langrendsudvalgimi siulittaasoq, Flemming Enequist, oqarpoq AWG -Truppinik taasagaannik Sisimiuni sungiusaqatigiisitsisoqarpat AWG2016- mut peqataasussanik toqqaasoqassasoq. Sulorarneq AWG 2016-mi timersuutini assigiinngitsuni aqqaneq-marluusuni peqataasussatut Angutivik Berthelsen, Kangaatsiami sulorartartut peqatigiiffiannut, KS11-mut ilaasortaasoq aamma Julie Thomsen, Aasianni sulorartartut peqatigiiffiannut ABK-mut ilaasortaasoq peqataanissamut toqqagaasimapput. Angutivik Berthelsen Aasianni timersortarfimmi arfininngornikkut ABK-mut sungiusaqataasoq naammattoorparput. Oqarpoq qanittukkut sungiusaasuminit paasitinneqarsimalluni nunatsinniit peqataasussat 14-it akornannut ilanngunneqarsimalluni. Kangaatsiami timersortarfik aggustimi ammarmat sungiusarnera aallartippara. Taamanikkulli sapaatip-akunneranut akunnerit arfinillit missingi atortarpakka sungiusarninnut. Maannakkut qanittukkut Aasiannut pivunga ABK-kut sungiusaqatigilaarniassagakkit. Aasiannut pinerma kingorna sapatip-akunneranut sungiusartarnikka sivitsuallannikuupput akunnerit qulingiluanngorlutik. Tamanna iluaraara, Angutivik Berthelsen, sulorartartoq 15-nik ukiulik Kangaatsiameersoq oqaluttuarpoq. Sulorartartut AWG 2016-mut peqataasussatut nunatsinniit toqqagaasut tamarmik kingullermik nunatsinni pissartanngorniuttoqarnerani, ukioq manna apriilimi pisumi, angusaat malillugit toqqartorneqarsimapput. Nunatsinniit timersortartut 151-it peqataassapput Lauritz Heilmann, GIF-mi AWG-mut peqataanissamut ataqatigiissaarisoq, oqarpoq kattuffiit peqataatitassamik aqqisa allattorneri GIF-ip allaf - fianut Nuummiitumut novembarip naanerani nassiutereersimassangaat imi Arctic Winter Games International Committeemiit aalajangerneqarnikuuvoq nunatsinniit timersortartut 151-t peqataassasut, taakkulu sungiusaasui aqutsisuilu 35-it. Timersortartut saniatigut kulturimik suliaqartut aamma peqataasussaapput, aammalu timersoqartigiiffiit kattuffiiniit timersuutini ataasiakkaani nakkutilliisussanik peqataasoqassalluni, kiisalu dommerit nunatsinneersut 50-it aamma peqataassallutik, Lauritz Heilmann, GIF-imi AWG-mut peqataanissami ataqatigiissaarsioq oqarpoq. Arctic Winter Games 2016 ingerlanneqassaaq marts. Angutivik Berthelsen Kangaatsiameersoq Aasianni timersortarfimmi AWG-mut peqataanissaminut sungiusarpoq. Angutivik Berthelsen fra Kangaatsiaq træner til AWG i idrætshallen i Aasiaat. Jens Rafaelsen Jens Rafaelsen Peter Johansen Aasianni ASP-meersoq: Ukioq mannamut sungiusanera qaammatit sisamat matuma siorna aallartippara. Peter Johansen fra ASP Aasiaat: Jeg startede træningen til denne sæson for fire måneder siden. Sap. akunn UKIOQ 4 13

14 Palasi arsaassutilik Qaanaami ilagiit minnerunngitsumillu arsaattartut palasi 30-nik ukiulik Henriette Thorin Didriksen tikilluaqulluarsimavaat taassumalu illoqarfigilikkani nuannareqaa All. Noah Mølgaard Ilissinnut nakkarsaateqinasi. Kaammattoqatigiinniaritsi. Oqaatsit taakku Henriette Thorin Didriksenip Qaanaami arsaaffimmi anippai. Atisat sullisai tassaapput palasip annoraarsua pupiusaarlu, timer - suutit nuannarilluakkani atunngikkaagamigit. Ukior manna palasinngortitaanermi kingorna martsip 15-at nunarsuarmi ilagiit avannarlersaanut palasinngorpoq. Nuutsiaannarlunilu timersuut nuannarilluakkani isikkamik arsaanneq aallutilerpaa. Maluginiarpara arsaatsillutik kukkusoqaraangat imminut sakkortulaartumik pisartut. Taava siunnersuutigaara tamanna mumisillugu kaammattoqatigiittassasut. Sivitsunngitsoq saamanerusumik imminnut oqaluuttalerput, naluara palasiunera pissutigalugu siunnersuutinnut naalanniarsimanersut, Henriette Didriksen Qaanaami angerlarsimaffimminiit oqaluttuarpoq, tassanilu paninilu marluullutik najugaqarput. Qaanaamiinnera assorujussuaq nuannaraara aammalu nunaqqatitaannit assut tikilluaqulluarneqarlunga. Qangali inuttut ammasuuvunga inussiarnersumillu pissuseqarnermik pingaartitsisuulluta taamaammat inuit akornanniinneq nuannarisaraara. Imaassinnaavoq tamanna pissutaaqataasoq taama panigalu tikilluaqulluarneqartiginitsinnut, Henriette Didriksen oqarpoq. Henriette Thorin Didriksen Qasigiannguani ilaquttaminut qanilleqqikkusuppoq uanilu juullisioqatigiillutik assiliseqatigiissimapput. Henriette Thorin Didriksen vil gerne komme tæt på sin familie i Qasigiannguit igen på et tidspunkt, som hun her ses sammen med ved fejring af jul. Nammineq pigisaq / Privat Bispeembedet Henriette Thorin Didriksen illoqarfimmi inunngorfimmini Qasigiannguani palasinngortitaanermini ilagiillu sinniisaat. Henriette Thorin Didriksen, da hun blev ordineret som præst i sin fødeby Qasigiannguit sammen med menighedsrådet. Upperisap toqqissisimanarnera Taassuma ilisimaqqissaanngilaa qanga palasinngorniarusuummerneq pilersimanersoq. Qasigiannguani angerlarsimaffianni uppertuupput arnaatalu Gerda Didriksenip peqqinnissamut ikiortiusup qitornani anniarsiorfiit nalaanni unnukkut naalagiaqartigiuartarsimavai. Aammattaaq juullip ullu - ani tamarmik kalaallisut assuarlutik naalagiartarsimapput Aamma eqqaamavara unnukkut ersileraangama ataatarpoortarlunga taamaasioreeraangamalu toqqissisimanerusut misigisarlunga. Atuarfimmi ullaakkut aamma tussiartarpugut tamannalu aamma toqqissinartutut misigisarlugu eqqaamavara, Henriette Didriksen oqarpoq. Ilaqutariit Qasigiannguani najugaqartuaannarsimapput aammalu alliartornerup nalaani silamk aneerneq assut atugaraat. Siusissukkut ilaqutariinni akisussaaffimmik tigummiaqataalerpunga. Ataatarput Aron Didriksen aalisartuugami aallaqqajuaannangajappoq. Taamaattumik illup iluani suliassanut qatanngutinnilu paarsinermik, asaanermut erruinermullu ikiuuttuartarpunga. Aammali nalunaaquttap akunnerpassui ikinngutikkalu aneertarpugut ukiukkullu Qasigiannguit eqqannguani Tasersuarmi nuannersorsuarmik pisuttuartarluta. Eqqaamavara aamma apummut innaannarlunga qilammi ulloriarpassuit qaammallu isiginnaarujoortarlugit. Ilaatigut ataatama qinngutai atorlugit qilak misissuataartarpara. Silamiittarsimaneq qamuuna pissarsiffigilluarsimallugu malugisarpara ullorlu manna tikillugu ullormut pisuttuanngitsoorneq sapertarlunga, Hen riette Didriksen oqarpoq. Timersoqatigiiffik CIF-70 arfinilinnik arfineq marlunnilluunniit ukioqarluni peqataaffigisalerpaa taannaammat Qasigiannguani klubbip ilisimaneqarluartup Kugsak 45-up arlaa. Arsaannermi niviarsiaqqat pikkorilaartukasiuvugut Qeqertarsuullu tunuani pissartanngorniunnerni semifinalemut annguttarluta. Eqqaamavara iluliarmunut tamaviannguat unammersartarluta, Henriette Thorin Didriksen aamma taekwondortarsimasoq oqarpoq. Taamaammat ataasinngornermiit tallimanngornermut unnuit tamaasa timersortarsimavoq. Aammali ikinngutit ilinniagassallu piffissaqarfigisinnaasimavai. Ilaannikkut errugassat kisima isumaginikuullugit isumalukujuttarnikuuvunga. Kisianni timersoreeraangama nuannaartorujuullunga angerlartarpunga, Henriette Thorin Didriksen oqarpoq. Amerika akullermiusut qittarik Danmarkimi efterskolernermi kingorna GU-mi soraarummeerpoq kingornalu aamma illumi niviarsiatut Londonimi ukiilluni. Danmarkimi efterskolernerma nalaani angajoqqaarsiaqarnikuuvunga taakkulu ilisimalluarpaat nunanut allanut angalarusuttorujussuusunga. Qasigiannguanut utereertunga taamaallutik tutsiupput ilaquttatik allagarsiussamik takusaqarsimasut qallunaat aappariit Londonimi illumi niviarsiamik paarsisussarsiortut. Londonimiittut taakku oqaraasuaatikkut oqaloqatigereerlugit uagutsinni inimut ammukarpunga anaanaga taamanilu aapparisara oqaluttuullugit Londonilialerlunga. Taamani aapparisama kiinaa assut eqqumiillivoq anaanamalu tupanninni qangiimigamiuk aallarnissara akueraa, Henriette Thorin Didriksen oqarpoq. Qaammaterpaaluilli tuluttut oqaluppianngilaq qallunaat aappariit marluliaatillit paarsisuuffigisani qallunaatut oqaluuttaramigit. Taava unnuit ilaanni pisuttuarujoorpunga sumi volleyballertoqartarneranik misissuillunga. Taava 14 Uge ÅRGANG 4

15 amerikap akullermiusut qitittarfiup plakati nivin - ngarsimasaa siumorpara. Ikinngutitaartorfigaara qitiillu salsa allallu qitissallugit nuannersut ilikkar - pakka. Naggataatigut ima ilikkartigaanga ilitsersuisorput ikiortalerlugu. Qangali qitinneq nuannaraara aammalu Qasigiannguani hip hopimik qitissuaartarnikuulluta, Henriette Thorin Didriksen oqarpoq. Ilaqutariilli 2010-mi alianartumik aqqusaagaqarput aqqaluaa imminut toqummat Qasigiannguani erninermut atatillugu sulinngiffeqartillugu. Ilisilluni naalagiaqatigiinermi inuulluaqqussumik atuaavunga. Imaassinnaavoq oqaluffimmi sulilerumaarnissara siumut inisseriigaasimasoq. Ilinniartitsisunngorniarnera unitsiinnareerlugu teologimut ilinniarpunga. Aamma qujamasuutigaara ilaquttakka imaannaanngitsorsiorneranni najorakkit, Henriette Thorin Didriksen. Kulturi allanngujaatsoq Illoqarfimmi peroriartorfimmini Qasigiannguani palasinngortitaavoq palasinngorniatut ilinniarneq teologimut ilinniarnermut uiggiullugu ilinniareerluni. Palasitulli naammasimmat palasitut atorfiit inuttaqanngitsut pingasuinnaapput Narsami, Upernavimmi Qaanaamilu. Qaanaamut qinnuteqaataa ilassilluarneqarpoq tassanilu martsip 15-at atorfinippoq. Qaanaaq toqqarpara avannaani pissutsit ilisimaarigakkit aammalu inuttut imminut nassaarerusukkama minnerunngitsumillu palasitut imminut nassaarerusullunga. Oqareernittut Qaanaamiinnerput nuannareqaara. Pinngortitarsuaq kusanaqaaq piniartutullu inuuneq ileqqutoqqat malillugit suli Henriette Thorin Didriksen aqqalussanilu. Henriette Thorin Didriksen sammen med sine brødre. ingerlalluni. Qilalugarniaqataaneq misilippara ileqqutoqqat malillugit qaannamiik qilalukkat unaamik naalillugit avataareeraangamik aatsaat umiatsiamik malersoqqilersaraat takullugu. Misigisaq imaannaanngeqaaq aamma arlaleriarlunga qullilinnguatsiarpunga misigisaq pikkunaruttormat, Henriette Thorin Didriksen oqaluttuarpoq. Ugguaatigisaanik Qaanaamik arnaannarnik arsaattartoqanngilaq. Taannali aporfiginagu angutit arsaateqatigisarpai maannalu timersortarfeeqqami sungiusarneq aallarteqqereerpoq. Ukiut arlallit suli Qaanaamiinnissara naatsorsuutigaara. Kisianni ilaquttakka Qasigiannguaniittut qanilleqqerusuppakka. Paniga angajoqqaama ernutaqqaatigaat assullu takukulaarusuttaraluarlugu. Aamma ilaquttat taama ungasitsigalugit anaanatut kisermaajuneq pikkunartarpoq. Taamaat toq qanittumi Nuummiitillunga Qaanaamut angerlarserneq misigaara. Pinngortitarsuaq maani nuannareqaara qaamarngup qanoq innera apeqqutaalluni allanngorartuartutut ikkami, Henriette Thorin Didriksen oqarpoq. Nammineq pigisaq / Privat Katersatit pissarsiaqarfigilluarnerulikkit Anders Uldberg tikeraarpat oqaloqatigiumallugu inniminniigit: Ilulissani nov. lrb@banken.gl / tlf Aasiaani nov. mc@banken.gl / tlf GrønlandsBANK-imi Takuss! Banken.gl tlf Sap. akunn UKIOQ 4 15

16 Nammineq pigisaq / Privat Præst med fodboldstøvler Avanersuup palasia qaannamik aamma misiliisimagujoq. Præsten i den nordligste del af landet har også prøvet at ro i kajak. Menigheden og ikke mindst fodboldspillerne i Qaanaaq har taget godt imod den 30-årige præst og enemor Henriette Thorin Didriksen, der er faldet pladask for sin nye hjemby Af Noah Mølgaard noah@tamanut.gl I skal ikke rakke ned på hinanden. Vi skal opmuntre hinanden. Ordene kom fra Henriette Thorin Didriksen på fodboldbanen i Qaanaaq. Hendes arbejdstøj er præstekjole og hvid krave, når hun ikke lige er iført sit højt elskede sportstøj. Henriette, en af Grønlands yngste præster, blev ordineret i år og umiddelbart efter ansat i Qaanaaq den 15. marts. Og der gik ikke lang tid efter hun flyttede til verdens nordligste menighed, inden hun begyndte at dyrke sin store interesse fodbold. Jeg lod mærke til, at spillerne talte usædvanligt hårdt til hinanden, når de lavede fejl på fodboldbanen. Jeg foreslog, at de i stedet skulle bakke hinanden op. Og der gik ikke lang tid før tonen blev mere positiv. Men jeg ved ikke om min stilling som præst har haft indflydelse på om de lyttede til mit forslag eller ej, fortæller Henriette Thorin Didriksen fra sit hjem i Qaanaaq, hvor hun bor alene sammen med sin datter. Jeg er utrolig glad for at bo her i Qaanaaq. Jeg har fået en fantastisk modtagelse af de lokale. Jeg har altid være meget åben og sætter stor pris på venlighed og holder mig ikke tilbage, når det gælder samvær med andre mennesker. Det kan være en af årsagerne til at mig og min datter har fået rigtig god modtagelse her i Qaanaaq, siger Henriette Thorin Didriksen. Tryghed i religionen Hun ved ikke rigtig, hvornår det gik op for hende, at hun ville være præst. Hun kommer fra et kristent hjem i Qasigiannguit, hvor hendes mor Gerda Didriksen, der er sundhedsmedhjælper, tog hende og sine søskende med til aftengudstjenesterne op til påske. Der blev også taget nationaldragter på til den højt hellige gudstjeneste 1. juledag. Jeg kan huske, at jeg sagde fadervor, når jeg blev bange om aftenen og følte mig mere tryg efter bønnen. Vi sang også om morgenen i skolen. Også her følte jeg mig mere tryg efter at have sunget salme, siger Henriette Thorin Didriksen. Familien har altid boet i Qasigiannguit og der blev tilbragt mange timer udenfor under opvæksten. Jeg fik stort ansvar for familien på et meget tidligt tidspunkt. Min far Aron Didriksen er fisker og var meget ofte ude at sejle. Jeg fik derfor huslige pligter som at passe mine yngre søskende. Jeg vaskede også gulv og tog mig af opvasken. Men jeg har også tilbragt mange timer udenfor sammen med venner, hvor vi om vinteren gik lange ture på den store sø Tasersuaq tæt på Qasigiannguit. Jeg kan huske at jeg nogen gange lå i sneen og kikkede på stjerner og månen, mens jeg med min fars kikkert studerede stjernehimlen. Jeg føler, at udendørslivet har præget mig, og i dag kan jeg ikke undvære mine daglige spadserture, fortæller Henriette Thorin Didriksen. Hun blev medlem af sportsklubben CIF-70 som 6-7-årig, der er den anden klub i Qasigiannguit ud over den kendte klub Kugsak-45. Vi havde et godt pigehold i fodbold og spillede os frem til semifinalerne ved Diskobugt Mesterskaberne. Jeg kan huske, at vi kæmpede særligt hårdt, når vi spillede mod holdene fra Ilulissat, siger Henriette Thorin Didriksen, der også dyrkede taekwondo. Der var derfor træning hver aften fra mandag til fredag. Men altså også tid til venner og lektier. Jeg var nogen gange lidt irriteret efter at have taget hele opvasken. Men så kom jeg hjem glad og veloplagt, når jeg har dyrket idræt, siger Henriette Thorin Didriksen. Danser salsa og latinamerikansk Hun tog GU-eksamen, efter at hun har været på efterskole og arbejdet i London som au pair pige. Jeg havde en kontaktfamilie under min tid på efterskolen i Danmark. De vidste, at jeg var meget interesseret i at se verden. De kontaktede mig efter at jeg var kommet tilbage til Qasigiannguit og fortalte at deres familie kendte et dansk par, som søgte en au pair pige i London. Jeg snakkede med parret i London gennem telefonen og gik ned til min mor og min ekskæreste og sagde, at jeg var på vej til London. Min ekskæreste så meget mærkelig ud i ansigtet, mens min mor accepterede min beslutning efter overraskelsen havde lagt sig, siger Henriette Thorin Didriksen. Men der gik to måneder, hvor hun ikke rigtig fik talt engelsk, fordi hun snakkede på dansk med det danske par, hvis tvillinger hun passede. 16 Uge ÅRGANG 4

17 Så gik jeg en tur en aften for at lede efter steder, hvor der blev spillet volleyball. Så så jeg en plakat for danseundervisning i salsa og latinamerikanske danse. Jeg fik hurtigt nye venner og lærte at danse salsa og andre spændende latinamerikanske danse. Jeg blev så god til at danse, at jeg til sidst begyndte at hjælpe vores instruktør. Jeg har altid været glad for at danse. Jeg har danset meget hip hop hjemme i Qasigiannguit, fortæller Henriette Thorin Didriksen. Men hendes familie blev ramt af et tragedie i 2010, da hendes lillebror tog sig eget liv, mens hun var på barsel i Qasigiannguit. Jeg læste en afskedshilsen op under begravelsesgudstjenesten. Det har måske altid ligget i kortene, at mit fremtidige arbejde skulle være i kirken. Så jeg læste til teolog efter at have afbrudt uddannelsen som lærer. Jeg sætter også stor pris på, at jeg har været sammen med min familie under den svære tid efter min lillebrors død, siger Henriette Thorin Didriksen. Autentisk kultur Hun blev ordineret som præst i sin hjemby Qasigiannguit efter at have taget pastoral uddannelse, som forlængelse af teologi-uddannelsen. Men der var kun tre ledige præstestillinger i Narsaq, Qaanaaq og Upernavik, da hun blev færdig. Jeg har valgt Qaanaaq, fordi jeg kender forholdene i Nordgrønland og vil gerne lære mig selv at kende og ikke mindst finde mig selv som præst. Jeg er som nævnt meget glad for at bo her i Qaanaaq. Der er fantastisk natur og en meget autentisk fangerkultur. Jeg har været med på fangst af hvaler, Nammineq pigisaq / Privat Henriette Thorin Didriksen paninilu. Henriette Thorin Didriksen sammen sin datter. hvor fangerne følger den gamle tradition med at harpunere hvalerne fra deres kajak, inden jagten fortsætter fra både. Det er helt fantastisk at opleve. Jeg fældede vist tårer flere gange, fordi det var en overvældende oplevelse, siger Henriette Thorin Didriksen. Der er desværre ingen damehold i fodbold i Qaanaaq. Men det holder ikke hende fra at gå til fodbold sammen med mænd, hvor træningen nu er startet i idrætshallen. Jeg regner med at bo i Qaanaaq i et par år endnu. Men jeg vil også gerne tættere på min familie i Qasigiannguit på et tidspunkt. Min datter er mine forældres første barnebarn, som de gerne vil se så ofte som muligt. Det er heller ikke nemt at være alenemor så langt væk fra familien. Men jeg oplevede en hjemve til Qaanaaq, da jeg var i Nuuk fornyligt. Jeg holder jo meget af naturen og landskabet skifter ligesom facon afhængig af hvordan lyset er, siger Henriette Didriksen. Naartulersimanerluni siusinaarluni misissuinermut atortut marluk Klamydia-mik tunillatsissimanerluni misissuinermut atortoq ataaseq Quup aqqutaatigut nappaammik tunillatsissimanerluni misissuinermut atortut marluk Naartulersimanerluni misissuinermut atortut marluk Mannissamik kaanngartoorsimanerluni misissuinernut atortut tallimat Nioqqutit uani pisiarikkit Pisiffik taamaallaat klamydiarnerluni misiliutinik tuniniaasuuvoq Sap. akunn UKIOQ 4 17

18 Børn sulter I en lille bygd i Nordgrønland spiller forældrene så mange penge op, at deres børn ønsker, at kommunen giver rekvisitioner til mad i stedet for at udbetale kontanter Af Dorthe Olsen dorthe@tamanut.gl Børnerettighedsinstitutionen MIO fik i løbet af september en chance for at komme med på en rundrejse med skib til byerne Uummannaq og Upernavik og 16 bygder. Formålet var at oplyse og rådgive børn og voksne om børns rettigheder. MIO var afsted med to personer, børnetalsmanden Aviâja Egede Lynge og børnekonsulent Ellen Bang Bourup og gav på hvert sted børn og voksne mulighed for at fortælle om, hvordan børnenes vilkår er. Vores oplevelser var meget forskellige fra sted til sted. Der var bygder, der var utroligt velfungerende, mens andre bygder havde store problemer, og hvor det var tydeligt, at børnenes rettigheder bliver krænket. Nogle gange i så høj grad, at vi efterfølgende har måtte melde det til de ansvarlige myndigheder, fortæller Aviâja Egede Lynge, der nåede at tale med omkring 1300 børn. Når de kom til et lille sted, blev arrangementet holdt på skolen, hvor alle elever, lærere og voksne var samlet. Var det et større sted, blev de delt i klassetrin. Alle steder fortalte de om børnenes rettigheder med rettighedsplancher, som blev lagt på bordene eller gulvene. Bagefter skulle børnene fortælle om, hvordan deres rettigheder bliver overholdt eller ikke, hvilket de så skrev ned på et stykke papir. I en af de små bygder, som redaktionen er bekendt med, fik de en seddel fra et barn, der chokerede børnetalsmanden. Et af de ældre børn skrev, at børnene ofte sulter, fordi forældrene spiller pengene op. Barnet foreslog, at kommunen hellere skal give rekvisitioner til forældrene end at give dem penge. Det var ikke kun børnene, der kom med den udmelding, men også lærere og andre voksne, der var til stede. De kunne bekræfte det, siger Aviâja Egede Lynge. På det pågældende sted var det et gennemgående problem for mange børn, at voksne, der skulle være ansvarlige for dem, var ludomaner. Børnene sultede, fordi pengene blev brugt til spil, men børnene blev også omsorgssvigtet på anden vis. Børn og voksne fortalte også, at forældre lod deres børn være alene om natten, fordi forældrene spillede om penge et andet sted. Forældrene kunne simpelthen forlade deres små børn midt om natten udelukkende for at spille, fortæller Aviâja Egede Lynge. Meeqqat illersuisuata Aviâja Egede Lyngep meeqqanullu siunnersortip Ellen Bang Bourupip Uummannaq Upernavik taakkulu nunaqarfii 16-it meeqqat pisinnaatitaaffinut tunngasunik saqqummiiartorlutik tikeraarpaat. Uani nunaqarfiit ilaanneersoq niviarsiaraq issiaqatigaa. Børnetalsmanden Aviâja Egede Lynge besøgte sammen med børnekonsulent Ellen Bang Borup byerne Uummannaq og Upernavik og 16 bygder og fortalte om børns rettigheder. Var åbne Aviâja Egede Lynge mener, at den måde de arrangerede det på, gjorde, at de fik meget mere viden fra børn og voksne. De turde og kunne sige meget mere, fordi de vidste, at de var beskyttede af tavshedspligt, men også, at det de skrev ikke kunne placeres på den enkelte, fordi de arbejdede i små grupper. De snakkede om deres rettigheder ud fra de plancher, vi havde lagt frem, og diskuterede indbyrdes, om deres rettigheder blev overholdt eller ikke overholdt. På den måde kom der en masse ting frem, som ikke ville være kommet frem, hvis vi for eksempel havde holdt arrangementet som et borgermøde. Vi skal huske på, at stederne er små, og at alle kender hinanden. Derfor er man meget forsigtig med at sige noget højt, hvis der er ting, som de mener ikke er, som det skal være. Man er god til at beskytte hinanden, men man frygter også, hvad der kan ske, hvis man siger tingene højt. Derfor var de også meget åbne, når de først kom i gang, fordi de vidste, at man ikke ville kunne placere ansvaret på en bestemt person, siger Aviâja Egede Lynge. Hun og Ellen Bang Bourup rejste rundt for børnenes skyld, men alle steder blev der klaget over, at der sjældent kommer nogen fra de ansvarlige myndigheder til de forskellige steder. Når der endelig kommer nogen, bliver der holdt borgermøder, hvor de mange gange oplever det som envejskommunikation. Borgerne har derfor sjældent mulighed for at snakke med myndighedspersonerne om, hvordan de har det og hvilke problemer de har. Der var mange, der gav udtryk for deres glæde over at blive hørt og lyttet til. Derfor har vi fået så mange oplysninger fra både voksne og børn om, hvordan de egentlig har det, og hvilke problemer de slås med, siger Aviâja Egede Lynge. Børnetalskvinden er overrasket over, hvor stor interessen har været alle de steder, de har været. Der kom altid mange, når de åbnede dørene for borgerne, og stadig i dag, hvor der er gået nogle uger siden de kom hjem, får de henvendelser fra folk. Jeg synes, det er vigtigt, at vi holder fokus på de børn, der lever i en svær situation, når vi debatterer løsninger. Det er let at komme til at fokusere på ressourcer, sagsgange mv., men det handler først og fremmest om børn, som har ret til hjælp, siger børnetalsmanden. Efter turen blev der skrevet en rapport om oplevelserne, som er sendt til myndighederne. Det har ved redaktionens deadline ikke været muligt at få en kommentar fra Qaasuitsup Kommunia. FAKTA Børnetalsmand Aviâja Egede Lynge og børnekonsulent Ellen Bang Bourup har besøgt byerne Uummannaq og Upernavik, samt bygderne Qaarsut, Ikerasak, Saattut, Ukkusissat, Illorsuit, Nuugaatsiaq, Upernavik Kujalleq, Kangersuatsiaq, Nutaarmiut, Tasiusaq, Nuussuaq, Kullorsuaq, Innaarsuit, Naajaat, Aappilattoq og Niaqornat. De talte med op mod 1300 børn og havde 61 borgerhenvendelser om børns vilkår. De lavede opsøgende arbejde for at samle informationer om børns vilkår og havde dialog med børn, voksne og ældre. De interviewede skolelederne og brugte forskellige undervisningsmetoder, samt havde samtaler, vejledning og rådgivning om børns rettigheder til både børn og voksne. Kilde: Rapporten fra»børnetalsmandens besøg i Uummannaqs og Upernaviks bygder«. MIO 18 Uge ÅRGANG 4

19 Meeqqat kaattut Avannaani nunaqarfeeqqami angajoqqaat ima aningaasanoorajutsigaat allaat kommuni aningaasanik tigoriaannarnik tunniussisarunnaarluni allatsitsilluni nerisassanut atugassanik tunniussisoqartalernissaa meeqqanit kissaatigineqarluni All. Dorthe Olsen Meeqqat Pisinnaatitaaffiinik Sullissivik MIO septembarip ingerlanerani umiarsuarmik Uummannamut Upernavimmullu taakkulu nunaqarfiinut 16-iusunut angalanissaminnik periarfissinneqarput. Meeqqat inersimasullu meeqqat pisinnaatitaaffiinut tunngasunik paasissutissiiffiginissaat siunnersornissaallu angalanermi siunertarineqarpoq. MIO-mit sulisut marluk angalatinneqarput, meeq qat oqaaseqartartuat Aviâja Egede Lynge kii sa lu meeqqanut siunnersorti Ellen Bang Bourup, taakku tikiffimminni meeqqat inersimasullu qanoq atugaqarnerannik oqaluttuarnissaannik periarfissippaat. Misigisavut sumiiffimmiit sumiiffimmut assi - giinngitsorujussuupput. Nunaqarfiit ilaat ingerlalluarput allallu ajornartorsiorfioqalutik, taakkunanilu meeqqat pisinnaatitaaffiisa unioqqutinneqarneri takuneqarsinnaapput. Ilaannikkut ima ingasatsigisumik allaat oqartussat akisussaasut nalunaarfigisariaqartarlutigit, Aviâja Egede Lynge oqaluttuarpoq, taassuma meeqqat 1300-it missaanniittut oqaloqatigai. Sumiiffimmut mikisumut tikikkaangamik aaqqissuussaq atuarfinni ingerlanneqartarpoq, tassanilu atuartut, ilinniartitsisut inersimasullu tamarmik ataatsimoortarlutik. Sumiiffimmut annerusumut tikikkaangamik klassinut immikkoortiterneqartarput. Tikitaminni tamani meeqqat pisinnaatitaaffiinik allagartarsuit atorlugit saqqummiisarlutik, taakkulu nerrivinnut natermullu ilioqqarneqartarput. Taamaalioreernerup kingorna meeqqat pisin - naatitaaffitik qanoq unioqqutinneqarnersut oqaluttuarisartussaavaat, pappilissamullu allattartussaallugit. Nunaqarfiit minnerit ilaanni, aaqqissuisoqarfimmit nalunnginneqartumi, meeqqat ilaata allataa meeqqat illersuisuanit tupaallaatigineqarpoq. Angajoqqaat aningaasanoortarnerat pissutaalluni meeqqat kaakkajuttartut meeqqat angajulliit ilaannit allaaserineqarpoq. Kommuni aningaasanik tigoriaannarnik tunniussisarunnaarluni allatsitsilluni nerisassanut atugassanik tunniussisoqartalernissaa meeqqamit kissaatigineqarpoq. Tamanna meeqqanit taamaallaat nalunaarutigineqanngilaq, aammali ilinniartitsisut angajoqqaallu peqataasut tamanna uppernarsarpaat, Aviâja Egede Lynge oqarpoq. Sumiiffimmi pineqartumi inersimasut meeqqanut akisussaasuusut aningaasanoorajuttuunerat meeqqanut ajornartorsiutaavoq. Aningaasat aningaasanoorluni pinnguaatinut atorneqartarmata meeqqat kaattarput, meeqqalli aamma allatut sumiginnagaasarlutik. Angajoqqaat aningaasanoorniaannarlutik meeq qatik unnuaannarmi qimattaraat meeqqanit inersimasuniillu oqaluttuarineqarpoq. Angajoqqaat meeqqatik mikisut unnuaannarmi aningaasanooriarniaannarlutik qimattarpaat, Aviâja Egede Lynge oqaluttuarpoq. Ammasumik oqaluttuartut Aviâja Egede Lynge isumaqarpoq aaqqissuussap taamatut aaqqissuunneqarnera meeqqat tungaanniit pissarsiaqarfigilluarluritsik. Angalasut nipa - ngiussisussaatitaanerat nalunnginnamikku oqaaseqarnissaminnik sapiisernerupput, aamma eqimattakkuutaarlutik suligamik allataat inunnut ataasiakkaanut tunngatinneqartussaanngimmata. Allagartarsuit saqqummiussagut aallaavigalugit pisinnaatitaaffitik oqaluuseraat, pisinnaatitaaffitillu unioqqutinneqarnersut unioqqutinneqannginnersulluunniit oqaluuseralugit. Innuttaasunik ataatsimiisitsisimasuugutta saqqummernavianngitsut taamaasillutik saqqummiunneqarput. Sumiiffiit mikinerat eqqaamassavarput, kikkullu tamarmik imminnut ilisarisimanerat eqqaamasallutigu. Taamaammat arlaannik equngasunik ammasumik oqaaseqarnissaq mianersuunneqartorujussuusarpoq. Imminut illersullaqqissorujussuupput, aammali arlaannik ajortoqartillugu ammasumik oqaaseqaraanni qanoq kinguneqarnissaa ernummatigineqartarpoq. Taamaammallu aallartikkaangamik ammasorujussuusarput, tassami akisussaaffimmik inummut aalajangersimasumut tunniussisoqarsinnaannginnera ilisimagamikku, Aviâja Egede Lynge oqarpoq. Taanna Ellen Bang Bourupilu meeqqat pillugit angalapput, sumiiffinnili tamani sumiiffiit ilaannut oqartussanit akisussaasunit tikinneqarneq ajornertik naammagittaalliutigaat. Tikittoqatuaraangat innuttaasut ataatsimiisinneqartarput, tassanilu innuttaasut peqataatinneqarpiarneq ajornerat naammagittaalliuutigineqarluni. Taamaammat innuttaasut oqartussat akisussaasut qanoq innerminnik sunillu ajornartorsiuteqarnerminnik oqaluttuunnissaannik periarfissaqarneq ajorlutik. Amerlasuut tusaaneqarnertik tusarnaarneqarnertillu nuannaarutigaat. Taamaammat inersimasut meeqqallu qanoq innerannut tunngasunik paasissutissanik amerlasuunik ajornartorsiutinillu sunik sorsutassaqarneranut tunngasunik pissarsivugut, Aviâja Egede Lynge oqarpoq. Sumiiffinni tamani soqutiginninnerup annertunera meeqqat oqaaseqartartuata tupaallaatigaa. Innuttaasunut matut ammaraangatsigit amerlasuut takkuttuaannarput, angalanitsinniit sapaatipakunneri arlallit qaangiukkaluartut ulloq manna tikillugu inunnit saaffigineqartarpugut. Angalanerup kingorna angalaneq pillugu nalunaarusiamik allattoqarpoq taannalu oqartussanut nassiunneqarluni. Aaqqissuisoqarfik piffissaliussap iluani Qaasuitsup Kommunianit oqaaseqartitsisinnaasimanngilaq. Sumiiffinni tamani meeqqat, ilinniartitsisut inersimasullu meeqqat pisinnaatitaaffiisa qanoq unioqqutinneqartarnerat malinneqartarneralluunniit allattussaavaat. Angajoqqaat aningaasanoorpallaartarnerat, aningaasallu aningaasanoornermut atorneqakkajuttarmata inunnik isumaginnittoqarfimmiit nerisassarsiniutissanut allatsitsillutik pisisinnaanissaminnik periarfissaqartariaqarnerat meeqqat ilaannit allanneqarpoq. På hvert sted skulle børn, lærere og voksne skrive ned, hvordan de mener børnenes rettigheder blev overholdt eller ikke. Her har et af børnene skrevet, at forældre der spiller for meget om penge, skulle have rekvisitioner til mad i stedet for at få penge fra socialforvaltningen, da pengene ofte blev brugt til spil. PAASISAT Meeqqat illersuisuata Aviâja Egede Lyngep meeqqanullu tunngasunik siunnersortip Ellen Bang Bourupip Uummannaq Upernavillu taakkulu nunaqarfii tassaasut Qaarsut, Ikerasak, Saattut, Ukkusissat, Illorsuit, Nuugaatsiaq, Upernavik Kujalleq, Kangersuatsiaq, Nutaarmiut, Tasiusaq, Nuussuaq, Kullorsuaq, Innaarsuit, Naajaat, Aappilattoq aamma Niaqornat tikeraarpaat. Meeqqat 1300-it tungaanut oqaloqatigaat meeqqallu pisinnaatitaaffiinut tunngasunik innuttaasuniit 61-init saaffigineqarsimallutik. Meeqqat pisinnaatitaaffiinut tunngasunik suliaqarlutik paasissutissanik katersillutik meeqqanik, inersimasunik utoqqarnillu oqaloqateqarput. Atuarfiit aqutsisui apersorpaat, ilinniartitsinermilu periutsit assigiinngitsut atorlugit sulillugit, oqaloqateqarlutik, meeqqallu pisinnaatitaaffii pillugit meeqqanut inersimasunullu ilitsersuillutik siunnersuillutillu. Najoqqutaq:»Meeqqat illersuisuata Uummannap Upernaviullu nunaqarfiinut tikeraarneranit«nalunaarusiaq. Dorthe OIsen Sap. akunn UKIOQ 4 19

20 Meeqqanut Børnekryds & Tværs 96 GRÆDT SNAV SET TAKUSS VI SES I bo s o B OVER FALDT KORN BUNDT RUM UTISS HEST PUTTES PÅ ÆGGE KAGEN HYL DEST DIGT IDET HAVE 96 MYLDER Optik FOR FADER TRALLET Telefon TILRÅDE HÆR GEDE SIGTE Børnekryds & tværs fra Tamanut Avannaani uge 43 STÅL JYSK BY VIKAR NAPPE HJORT BLOMST COOL HOLDE GILDE MODSAT OVER SENGE TØJ D F L Y S E O N S S E T T S R E T E S I P L O V L Æ E A D E L D E M S N U D 95 SOM STED" TO ENS MODSAT "OFF" SKRIVE NED ENSOM VUL KAN MASSE GRUPPE KÆLKEN SPI RALER DU OG JEG MOD 95 TAGE PLETFRI STJÆLE PLAN PAPIR STYKKE H A F L Ø S E R D Å N O L E R T E E N E E R A V S L U K K E R S T Y R O E R L O E R E D E N E Ø G E K I T E N N E D N E T A L E R D A G R I L E V E V I S E S T E G T BOPÆL GOD MARK RED SKABET TO ENS DÆK NING STJAL STRUDS FORNEM STAND TILTALE FORM Distr. ADFÆRD TROM PETLYD CIFFER STRØM SMER TENS UDBRUD KASTE FRED TANTES MAND DELTE RUM PARADIS OPFIND SOM LANDS DELEN PINT STUM DØGN SY Distr. Buuarsikkut v/roberth Holmene AVANNAANI Postboks Nuuk Sipisaq Avannarleq 10-B Ansv. Chefredaktør: Poul Krarup krarup@tamanut.gl Tlf Administration administration@tamanut.gl Hvis du gerne vil have avisen: skriv til: distribution@tamanut.gl 20 Journalist: Arne Mølgaard, Qeqertarsuaq arne@tamanut.gl Mobil: Jens Rafaelsen, Aasiaat jensrafaelsen@greennet.gl Mobil: Annoncer annoncer@tamanut.gl Trine Birch Larsen trinebl@tamanut.gl Tlf Mobil Martin Møller Kristensen martin@tamanut.gl Mobil Grafik: Malene Kuitse Christensen, malene@tamanut.gl Tlf Naqiterivik /Tryk: Trykkeriet Nordvestsjælland Amer lassusaat: Oplag: Ussassaarutinik allanillu aviisimut tullermut tunniussivissaq kingulleq: Ulloq Nal Ussassaarutini sullitatsinnit kukkunersiorneqarsimasuni kukkunerit Tamanumi akisussaaffigisinnaanngilagut. Sidste frist for indlevering af annoncer m.v. til næste avis er: Dato Kl Tamanut påtager sig intet ansvar som følge af evt. fejl i annoncer, som har været i korrektur hos kunden. Uge ÅRGANG 4

21 Piniariaqataagit Sapaatit akunnerani tullermi AG immikkut saqqummersitaqassaaq atuartartut piniariarnilersaarutaannik nuannernerpaanik, quianarnerpaamik eqqumiinnerpaanillu imaqartumik. Piniarnilersaarutit ilaata assiliartaraa, atuartariaqarpallu. Ukioq manna tuttunniarneq unereeraluarpoq. Univinngilarli. AG-mi sivitsorneqarpoq. Sapaatit akunneranut tullermut qilanaarit. Taava piniarnilersaarutit nuannivissut AG-miissapput. Kom med på jagt AG har i næste uge et særligt tillæg med en række af læsernes bedste, sjoveste og mærkeligste jagtoplevelser. Tegningen er eksempelvis en illustration til en af historierne, som du ikke bør snyde dig selv for. Nok er rensdyrjagten officielt slut for denne gang. Men altså ikke helt. AG forlænger den i spalterne. Glæd dig til næste uge. Så er AG klar med en stribe pletskud. Sap. akunn UKIOQ 4 21

22 DEBAT Qaasuitsup kommuniani borgmesterimut allakkat ammasut Newport OQALLINEQ All. Karo Thomsen Fleischer, IIA aamma Bendt B. Kirstiansen, kommunalbestyrelsemi ilaasortaq, Ilulissani Inuit Ataqatigiit, 29. Oktober 2015 Ilulissani Inuit Ataqatigiit kissaatigaat mittarfissaq Newport pillugu innuttaasunut nalorninartut erseqqissaatigineqassasut. Inatsisartut ukiaanerani 12. november 2015 mittarfiliornissat pillugu oqaluuserisaqassasut. Taamaattumik taanna sioqqullugu Ilulissani innuttaasunut ataatsimiisitsinissap pinissaa Ilulissani Inuit Ataqatigiit piumasaraat. Ilulissanimi innuttaasunut mittarfeqalernerup toqqaannartumik sunniutissaat qulaajarneqarniassammata. Innuttaasunut ataatsimiisitsinermi anguniarneqarpoq innuttaasut isumaat tusarniarneqassasut avammullu oqariartuutigineqarnissaat siunertaalluni. Kommunemiit Newport pillugu saqqummissisoqarnissaa pissusissamisuussooq. Saqqummiunneqartut aallaavigalugit innuttaasut eqimattakkuuttartumik isummersortinneqariarlutik saqqummiissinneqassapput. Neriuppugut saaffiginnissuterput tigulluarneqarumaartoq akuerineqarlunilu. Leiff Josefsen Åbent brev til borgmester i Qaasuitsup Kommunia Newport Af Karo Thomsen Fleischer, IIA ogbendt B. Kirstiansen, medlem af kommunalbestyrelsen, Ilulissani Inuit Ataqatigiit, 29. Oktober 2015 Ilulissani Inuit Ataqatigiit kissaatigaat ønsker at der bliver borgermøde vedr. Lufthavn Newport for at afklare borgernes evt. tvivlspørgsmål. Inatsisartut skal under efterårssamlingen 12. Nov 2015 bl.a. drøfte etablering af lufthavne. Derfor kræver Ilulissani Inuit Ataqatigiit forud for det møde at afholde et borgermøde. Da etablering af lufthavnen direkte vil have indvirkning på borgerne i Ilulissat. Formålet med borgermøde er at høre borgernes holdninger som derefter skal fremlægges til offentligheden. Det er på sin plads, at der fra kommunens side bliver en fremlæggelse vedr. Newport. Med håb om at vores henvendelse vil blive modtaget positivt. Imeqarniarneq pillugu erseqqinnerusumik paasissutissiisoqarli All. Siul.sinnerlugit, Siulittaasoq Nikolaj Steenholdt Matumuuna Kangaatsiami Aalisartut Piniartullu Peqatigiinniit susassaqartunut allakkat nassiunneqarput, isumaqaratta ukiap imaalinerani imeqarniarneq innuttaasunut erloqinartumik kinguneqarsinnaanera aarleqqutigingatsigu, maannami silap nillertilluni qerinnarsereermat piaartumik qanoq iliuuseqartoqanngippat ukiup sinneranut imeqarneq pinngitsoorneqarsinnaanngitsoq nunaqqatigiinnut pitsaanngitsumik kinguneqartussanngormat. Aalisartunullu aammalumi tunisassiorfimmi sulisartunut ikilisaanermik kinguneqalereermat killilersuineq aallartereertutut malunniutereerluni tamatumunnga assartuineq angumaneqarsinnaajunnaarnerata ulikkaartoornikkut matugallarnerit pinngitsoorsinnaajunnaarlutik Maannamut imeqarniarnerup ersarinnerusumik innuttaasunut paasissutissiivigineqarnera Nukissiorfinniit assut innuttaasuniit amingaatigineqarpoq toqqissisimanarineqaranilu, tamatuma suliap ersarinnerusumik paasissutissiivingineqarnissaa aamma innuttaasunut peqatigiiffittullu assut kissaatigaarput. 22 Uge ÅRGANG 4

23 AKOQANNGITSOQ FRI FOR GLUTEN Pisiffimmi nioqqutissanik Gluten-eqanngitsunik 15% sipaartaruk Spar 15% på glutenfri produkter i Pisiffik Sap. akunn UKIOQ 4 23

24 INUUSUIT KIVITSISUSSAT Kalaallit Nunaanni inuusuttut sinnerlugit immikkuullarilluin nartumik pissanganartumillu inuusuttunik pikkorissar titsinissamut peqataallutillu, AWG2016 imi kajumissutsin nik suleqataarusuppit? Taava Inuusuit Kivitsisussat, inuu sut tunut sinniisuuffissatut suliaasoq, ilinnut immaqa so qutiginarpoq. Inuusuttunut 18-iniit 24-nut ukiulinnut. Immikkut ittumik pikkorissartitsineq aamma kajumissutsimik sulineq, Nuummi februaarip 29-ianiit marsip 12-iata tungaanut. Pingaarnertut sammillugit: Kajumissutsimik sulineq aamma sullissineq Aqutsineq Issittumi kulturi Inuussutissarsiorneq Tusagassiuutilerinermik suliaqarneq Inuusuttunut Nuup avataaneersunut siumut utimullu Nuummut angalanissaq isumagineqassaaq, aamma suliap ingerlanneqarnerani unnuiffissaq nerisaqarnerlu isumagineqassallutik. Peqataasunut akissarsiaqartitsisoqaranilu allatigut akiliuteqartoqassanngilaq. Qinnuteqaammut immersugassaq uani aajuk: qinnuteqaatit uunga nassiuguk kingusinnerpaamik novembarip 16 iat Nalornissuteqaruit, imaluunniit qinnuteqaammik ikiorneqartariaqaruit uunga sianerit: Vil du repræsentere ungdommen i Grønland, være en del af et helt specielt og spændende kursusforløb for unge og arbejde frivilligt ved AWG2016? Så er ungdoms ambassadørprogrammet Inuusuit Kivitsisussat måske noget for dig. For unge i alderen mellem 18 og 24 år Et specielt kursusforløb og frivilligt arbejde i Nuuk i perioden 29. februar-12. marts Fokus på: Frivilligt arbejde og service Ledelse Arktisk kultur Erhvervsliv At arbejde med medierne For unge fra andre steder end Nuuk vil der blive sørget for transport tur/retur Nuuk, overnatning og bespisning under programmet. Der vil ikke blive givet løn eller anden betaling til deltagerne. Hent ansøgningsblanketten på: indsend din ansøgning til kursus@awg2016.gl senest den 16. november Hvis du er i tvivl om noget eller vil have hjælp til ansøgningen så ring til: Uge ÅRGANG 4

25 Nassitsiffissaq kingulleq Danmarkimut usit qerisut naliginnaallu Sidste indleveringsfrist Fryse- og almindeligt gods til Danmark N assiussassat umiarsualivimmut tunniutinnginerani Royal Arctic Line Bookingcenterianut inniminneeqqaarit. B ook dit gods hos Royal Arctic Lines Bookingcenter, inden du afleverer det på havnen. booking@ral.gl oqa./tel Novembari Nanortalik Paamiut Qaqortoq, Narsaq Upernavik, Ilulissat, Maniitsoq Aasiaat Uummannaq Nuuk Qasigiannguit Sisimiut * Akitsuuserivimmi suliaqarneq Danmarkimilu assartueqqinneq tunniussiffissani naatsorsuutigineqareerput. Aalborgimit nammineq aallertoqassatillugu sap. ak. kingorna tunniussisoqarsinnaavoq. *Datoerne tager højde for toldbehandling og eftertransport I Danmark. Ved afhentning i Aalborg, kan der indleveres en uge senere. Sap. akunn UKIOQ 4 25

26 DEBAT Saamerlermiit: Qaasuitsup Kommuneata pisortaa, Hans Eriksen, Meeqqat Illersuisuat Aviâja Egede Lynge, MIO-p allattoqarfiani pisortaq, Trine Nørby Olesen & Ole Dorph, Borgmesteri. Fra Venstre kommunaldirektør Hans Eriksen, børnetalsmand Aviâja Egede Lynge, sekretariatschef i MIO, Trine Nørby Olesen og borgmester Ole Dorph, Siumut. Qaasuitsup Kommunia Børns vilkår skal i fokus i Qaasuitsup Kommunea Jeg har sammen med Qaasuitsup Kommuneas kommunalbestyrelse den 23. oktober 2015 holdt møde om børns vilkår Af Aviâja Egede Lynge, Børnetalsmand avi@mio.gl Dette skete som en opfølgning på min rejse i august til to byer og 16 bygder i Qaasuitsup Kommunea. Jeg orienterede kommunalbestyrelsen om observationerne under rejsen samt baggrunden for den kritik, jeg har rejst på baggrund af FN s Børnekonvention om Barnets Rettigheder. Det er vigtigt at komme ud på kysten og se forholdende, som de virkelig er for vort lands børn og i hvilken kontekst de opstår. Vort land er kæmpestort, og selvom vi er ganske få indbyggere, er vi spredt ud over et kæmpe landområde, der gør, at vi uagtet hvor travlt vi har i det daglige arbejde indimellem, må være derude, hvor børnene vokser op, således at vi selv med vore egne øjne og forstand, kan se og høre og forstå, hvordan det er, at være et barn i verdens nordligste kommune. På den baggrund havde vi et positivt og konstruktivt møde, og jeg er glad for politikernes engagement og for, at de har besluttet sig for, at børneområdet skal opprioriteres med større fokus i Herudover er det meget positivt, at kommunen har lanceret en børne- og ungepolitik. Qaasuitsup Kommuneas kommunalbestyrelse havde ved mødet mulighed for at få uddybet min kritik, og kommunen fortsætter arbejdet på både politisk og administrativt plan med løsninger på baggrund af de oplysninger, de har fået. På mødet snakkede vi også om, at omsorgssvigt af børn er et samfundsanliggende, som må løftes i samarbejde, mellem forældre, kommuner og selvstyre. Problemet med omsorgssvigt af børn er stort, og for at komme det til livs, er det nødvendigt, at alle instanser i samfundet er med til at styrke indsatsen. Jeg har sammen med Qaasuitsup Kommunea indledt et samarbejde om børnenes vilkår, og første møde med socialudvalgsformand Kristian Jeremiassen og socialdirektør Henrik Sóloy, var 2. november Uge ÅRGANG 4

27 Meeqqat atugaat Qaasuitsup Kommuneani salliutinneqassapput Ulloq 23. oktober 2015 Qaasuitsup Kommuneata kommunalbestyrelsea ataatsimeeqatigaara OQALLINEQ All. Aviâja Egede Lynge, Meeqqat Illersuisuat Tamanna pivoq, aggustimi Qaasuitsup Kommuneani illoqarfinnut marlunnut nunaqarfinnullu 16-inut tikeraareernerma kingorna malitseqartitsinikkut. Angalanermi takusakka pillugit kommunalbestyrelsi kiisalu Naalagaaffiit Peqatigiit Meeqqat Pisinnaatitaaffii pillugit Isumaqatigiissutaa tunngavigalugu isornartorsiuinini tunngavilersuivunga. Nunatsinni meerartatta atugaat piviusut qanorlu pilersarnersut sinerissamukarluni angalasarnissaq pingaaruteqarpoq. Nunarput angisoorujussuuvoq, naallu innuttaasut ikittunnguugaluarluta nunarujussuarmi immikkoortunut siassimavugut ima kinguneqartitsisumik ulluinnarni sulinitsinni qanoq ulapitsigigaluaruttaluunniit ilaatigut meeqqat alliartorfiannut tikeraartassallugit, taamaasilluta nammineerluta isitsinnik silatsinnillu takullugillu, tusaallugillu paasisinnaaniassagatsigit, nunarsuarmi kommunit avannarlersaani meeraq qanoq ittuunersoq. Tamanna tunngavigalugu kommunalbestyrelse pitsaasumik siunertaqarluartumillu ataatsimeeqatigaara nuannaarutigaaralu, kommunalbestyrelsip aalajangersimammagu, meeqqanut tunngasut 2016-imi annertunerusumik salliutinneqarnissaat. Taassuma saniatigut assut pitsaavoq, kommuni meeqqanut inuusuttunullu politikkeqalersimammat. Qaasuitsup Kommuneata kommunalbestyrelsea ataatsimeeqatigiinnermi isornartorsiutigisimasannik itisiliinissannut periarfissiivunga sulinerlu politikkikkut allaffissornikkullu paasissutissat tunniunneqartut toqqammavigalugit aaqqiissutissanik pilersaarusiornissanut periarfissiivoq. Ataatsimiinnermi aamma meeqqat sumiginnarneqartarnerat inuiaqatigiinni ajornartorsiutitut ataatsimut angajoqqaat, kommunit aamma Namminersorlutik Oqartussat kivitseqatigiissutigisassaat eqqartorneqarpoq. Meeqqat sumiginnarneqartarnerannik ajornartorsiut angisoorujussuummat ajornartorsiutip iliuuseqarfiginissaanut angajoqqaat pisortanilu sulisinnaasut tamarmik iliuuseqarnikkut nukittorsaaqataanissaat pisariaqarpoq. Qaasuitsup Kommuneatalu suleqatigiinniissaq aallarnerlugu meeqqat atugaat pillugit Inunnik Isumaginninnermut Ataatsimiititaliami siulittaasoq Kristian Jeremiassen aamma inunnik isumaginninnermut pisortaq Henrik Sóloy ulloq 2. november 2015 ataatsimeeqatigissavakka. Pilluarit Tillykke Pilluaqqussuteqarit akeqanngilaq Kingusinnerpaamik pingasunngorneq 11. november Asangaakkama Allan Gohr Jensen Ulloq 04. okt tupannaqisumlk toqukkut qimangunnera misiginneqataasorpassuarnut tuppallernaqisunut qujanera matumuuna ingerlatippara. Aasianni eqqaaniarneqarnerani kiisalu Danmarkimi ilisaanerani najuuttorpassuarnut naasorpassuarnullu ikiuuttunullu tamannguassinnut qujanarsuaq. lmmikkullu qujaffigerusuppakka, angajoqqaavi, qatanngutai ilaqutaalu, Polar Seafood, nunami imaanilu sulisuinut, Jens Jensen, Politiinut, palaseqarfik, napparsimavimmi sulisut, sulisitsut peqatigiiffiat, allallu tamaasa ikiuuttut uummammik pisumik qujaffigaakka. Qujarusuppungattaaq meeqqannut, qatanngutinnut, suleqatinnut, ikinngutitsinnullu artorsarfinni nukissamik tunioraanissinnut. Qanortoq tamannguassi ullunik ajunngitsunik atungaqartitaangisi. Send en hilsen til en du kan lide det er helt gratis Skal være indsendt senest onsdag 14. november Mailimi Pilluarit Tamanut Avannaani allannissaa eqqaamajuk Husk at skrive Pilluarit - Tamanut Avannaani i mailen Pilluaqqussutit mail-erneqarsinnaapput: En hilsen skal mailes til: pilluarit@tamanut.gl Aappaasoq Benedikte Olsen Aasiaat Min elskede Allan Gohr Jensen Afgik pludselig ved døden den 04. okt Jeg vil gerne sige tak til de mange, der kondolerede. Jeg vil gerne sige mange tak til dem der kom for at mindes om ham i Aasiaat samt til hans begravelse i Danmark og til dem der hjalp til, samt for alle de mange blomster i gav. Jeg vil gerne sige specielt tak til hans forælde, søskende og familie, Polar Seafood, hans medarbejdere i land og til søs, Jens Jensen, Politiet, personalet på sygehuset, Grønlands Arbejdsgiverforening, og alle dem der hjalp til, af hjertet tak. Jeg vil også gerne sige tak til mine børn, mine søskende, kollegaer og venner for jeres opbakning i den svære tid. Jeg ønsker jer alle en lys fremtid. Samleveren Benedikte Olsen Aasiaat Sap. akunn UKIOQ 4 27

28 DEBAT Qaasuitsup Kommunianut allakkat ammasut Maani meeraaqqerivimmi inissamik pissarsiumalluni kina atoqatigineqartariaqarpa? All. Marie Aamann, Aasiaat Qulequtaq oqqassaarerpaluppoq aap, kisianni Aasianni naalungiarsummut angajoqqaatut pissusiviusuni inissisimaffigisatulli oqqassaarepalutsiginani. Maanimi illoqarfimmi meeraaqqerivimmi inissat ima amigaataatigipput, sulisitsisorisamut isumaqatigiissutit naammassisinnaajumallugit kiisalu erninermut atatillugu sulinngiffeqarnerup isumaqtigiissutaasup kingorna suleqqilersinnaajumalluni iluatsitserujussuartariaqarluni. Malittarisassammi imaapput: Ataatsimik meerartaaruit erninerup kingorna sapaatip-akunnerini 32-ni, imaluunniit qaammatini 7,4-ni, sulinngiffeqarnissamut pisinnaatitaavutit. Marlulissanik meerartaaruit erninerup kingorna sapaatip-akunnerini 40-ni imaluunniit qaammatini 9,2-ni sulinngiffeqarnissamut pisinnaatitaavutit. Meeqqat aatsaat 16-inik sapaatip-akunneqalerpat imaluunniit 3,7-nik qaammateqalerpat meeraaqqerivimmut utaqqisunut allatsissinnaavat. Tamanna tunngavigalugu meeraaqqerivimmi inissamik pissarsinissamut qaammatit 3,7-it periarfissarilissavatit! Tamannalu illarnaannarpoq! Illoqarfimmi meeqqat inunngortartut meeraaqqerivimmi inissanngortinneqartartunit amerlanerupput, uangalu meeqqama ataatsimik ukioqalernissaanut utaqqisariaqarsimavunga, inuillu meeqqamik aatsaat 1,5-inik ukioqalerneranni inissarsisarsimanerannik oqaluttuanik tusartarsimallunga! Tamatuma saniatigut anaanat erninermut atatillugu sulinngiffeqarnerup kingorna meeqqamik meeraaqqerivimmi inissarsisinnaannginnerisigut uteqqissinnaannginnertik pissutigalugu soraarsitaasimanerannik oqaluttuanik saqqummersoqartarpoq. Kommunimut saaffiginnereerlutik siunnersorneqartarput»erninermut atatillugu sulinngiffeqarnerit suli naanngitsoq oqarsimassagaluaravit, taava isumaginninnermik ikiorsiissutinik isumalluteqarsimassagaluarputit meeqqerivimmilu inissamik utaqqisuni siullinngorsimassagaluarlutit.«siunnersuutitsialivissuit! Illoqarfimmi suliffissanik amigaateqareersumi inuillu suliffeqartut suliffimminnik soorunami nuannaarutiginniffigisaanni tamatuma imminut akerlilersorluinnassusia. Tamanna pisussamisuunngilluinnarpoq. Illoqarfimmi maani ulluunerani paaqqinnittartunut pingasunut aningaasanik immikkoortitsisoqarsimaneranik tusatsiakkanik tusagaqarsimavunga, kommuniligooq suli aallartissimanngitsoq. Tamatuma saniatigut meeraaqqerivimmik nutaamik sanasoqarnisaa tusaamavara, kikkulli tamarmik illaatigiinnartarpaannga, oqartarlutillu tamanna kissaat tunngavigalugu eqqarsarnerinnaagunartoq. Aap, atuartartutut allagaq manna oqaluttuanik tusatsiakkanillu imaqarpoq, ilumoortorli unaavoq, naalungiarsunnut»allatsissinnaanngorsimasunut«anaananik ullumi naapeqateqarama, taakkualu ARLAANNAALLUUNNIIT ernereernermi sulinngiffeqarnissamut piffissaliussap iluani suliartoqqissinnaanerminnik naatsorsuutiginninngimmata. Kommuni ajornartorsiut qanoq iliuuseqarfiginiarlugu eqqarsaateqarpa? Ajornartorsiummi nutaajunngilluinnarpoq! Meeraaqqerivimmi inissanik nutaanik pilersitsisoqassava, erninermut atatillugu sivisunerusumik sulinngiffeqassaagut, imaluunniit kommuni akileraarutinik isertitaqarusunngila, inuillu kommuni qimallugu nutserarnissaat kissaatigineruisiuk? Anaanat erninermut atatillugu sulinngiffeqartut tamaasa sinnerlugit! Åbent brev til Qaasuitsup Kommunia Hvem skal man knalde for at få en vuggestueplads her? Af Marie Aamann, Aasiaat Titlen er provokerende ja, men ikke ligeså provokerende som den virkelig man står i som forældre til et spædbarn i Aasiaat. Her i byen er der nemlig så stor mangel på vuggestuepladser, at man skal være mere end almindelig heldig for at kunne overholde sin aftale med sin arbejdsgiver, og komme på arbejde efter sin aftalte barsel. Reglerne er nemlig således: Hvis du får 1 barn, har du ret til 32 ugers barsel efter fødslen, eller 7,4 måneder. Hvis du får tvillinger, har du ret til 40 ugers barsel efter fødslen, eller 9,2 måneder Du kan først skrive dit barn på ventelisten til vuggestuen når det er 16 uger gammelt, eller 3,7 måneder. Det giver dig lige præcis 3,7 måneder til at få en vuggestueplads! Og det er helt til grin! Der bliver født flere børn i byen, end der bliver frigivet vuggestuepladser, og jeg selv har ventet til mit barn var 1 år, og har hørt historier om folk, der først har fået plads da barnet var 1,5 år gammel! Derudover dukker der historier op om mødre der er blevet fyret fra deres job, da de ikke kunne komme tilbage efter endt barsel, da barnet ikke kunne få en vuggestueplads. Efter at være mødt op hos kommunen får de rådet»du skulle have sagt op inden din barsel endte, så var du afhængig af socialhjælp, og kunne komme foran i køen til institution.«pisse fedt råd! Hvor er det selvmodsigende i en by der i forvejen mangler arbejdspladser, og hvor folk jo selvfølgelig er glade for de jobs de har. Det er jo helt grotesk. Har hørt rygter om at der skulle være afsat penge til 3 dagplejemødre i byen, meeeen at kommunen ikke lige er kommet i gang endnu. Derudover har jeg hørt rygter om at der skal bygges en ny vuggestue, men alle griner af mig, og siger det vist er drømmetænkning. Ja, dette læserbrev er fyldt med historier og rygter, men den sande virkelighed er, at jeg i dag har holdt mødregruppe for mødre med babyer som har nået den»opskrivningsmodne alder«, og INGEN af dem regnede med at kunne komme tilbage på arbejdsmarkedet indenfor den givne barselsfrist. Hvad har kommunen tænkt sig at gøre ved problemet? For problemet er bestemt ikke nyt! Kommer der nye vuggestuepladser, får vi længere barselsorlov, eller er det meningen at kommunen ingen skatter gider have, og at I allerhelst så folk flytte fra kommunen? På vegne af alle mødre på barsel! 28 Uge ÅRGANG 4

29 Qaleralinnut akitsuusinissamut oqaaseqaat OQALLINEQ All.Gerth B. Lynge, Siulittaasoq, Nusuka Matumuuna Nusuka-miit inatsisaartut kiisalu naalakkersuisut imaatunik oqariatorfigissavagut qaleralinnut akitsuusinissamut tunngasumut. Qalerallit nunamut tulaaneqartartut 1 kg ataalugu angissusillit akitsuusiinermi ilaanginissat Nusuka-miit inassutigissavarput tassami taakkua pingaaruteqarput nunami tunisassiorfinnut, massakkut taakkua nunarsuarmi assut piumaneqarput taamaatumillu tunisassiorfiit aningaasarsiorneranut pitsaasumik sunniuteqarlutik. Aammalu takkua nunami suliarineqarsinaangimata neriniartarfinnut immikkut atugassatut tuniniarneqartarmata taamatut ilillutik nunatsininngaanersut qalerallit nitarsaapat. Eqqaamassavarput ukiorpaaluit siornatigut takkua tunisasiorfinik akilerneqarneq ajoraluarput. Nusuka-miit tapersersorparput qeritiinnarlugit annissukkat akitsuuserneqarnissat tunisassiornermi minnerpaamik piumasaqaataasaaq japan cut-imik taaneqartartutut tunisassiorneq. Nusuka-miit inatsisartunut naalakkersuisunullu eqqarsaatigerukkuarput qalerallit avataani pisat nunamut tulaaneqarneq ajortut suli annertunerusumik akitssuserneqarnissat massakkutut avammut tunineqarnerini kilomut qanoq akilerneqarneri aalaaviginagu. Aalisagaq sunaagaluartoq suliarinagu akitsuusernqarnissa allatut ajornartumik atuutsinneqartariaqarpoq nunatsinni aalisakkanik nalitusaaneq aallartitariaqarpoq piartumik. Qalerallit sineriaq tamakkerlugu asigiimik akitsuuserneqassangitsut Nusuka-miit isumaqarpugut. Qanoq nunammi tunisasiorfimmi annertutigisumik suliarineqarneri aalaaviusariaqarpoq Leiff Josefsen Afgifter på uforarbejdede fisk, der eksporteres Af Gerth B Lynge, formand, Nusuka glyn@greennet.gl Fra Nusuka vil vi komme følgende udtalelser til Inatsisartut samt til Naalakkersuisut omkring forslag til afgifter omkring hellefisk i finanslovsforslaget. Vi vil anbefale at hellefisk som vægtmæssigt ligger på gram fritages for afgift. For det første fordi disse ikke kan forædles på land, for det andet fordi disse bliver solgt til restauranter, der udbreder kendskabet til vore hellefisk, og for det tredje fordi indhandling og salg af disse ikke udgør en så stor mængde af den samlede TAC men har betydning for producenterne. Vi skal også huske på, at for en del år siden blev der ikke betalt for denne størrelse hellefisk ved indhandlingen, fordi de blev blev»kasseret«. Nusuka støtter afgifter for ikke forarbejdede hellefisk, mindstekravet for forarbejdning af hellefisk over 1 kg bør være japan cut. Fra Nusukas side vil vi anmode Inatsisartut samt Naalakkersuisut om at kikke på muligheden for at lægge større afgifter på udenskærs fangede hellefisk uden at sætte grænse for, hvor meget disse indbringer ved salg til andre lande og dermed afgøre afgiften på grundlag af salgsprisen. Vi må starte forædling af fiske hurtigst muligt her i landet. Vi mener, at en hvilken som helst fisk skal afgiftsbelægges, hvis der er mulighed for forædling her i landet. Fra Nusukas side støtter vi forslaget om, at afgifter skal lægges på ikke forarbejdede hellefisk. Udgangspunktet skal være i hvilken grad forædlingen sker på land. Nu må vi starte forædling samt produktion af fisk her i landet. ILLU B-682 Unnuisarfik/Indkvatering Peter Rosingip Aqq. 5 Postboks Ilulissat Telefon Mobil Sap. akunn UKIOQ 4 29

30 DEBAT 2015-mut avaleraasartoorniarnermi Naalakkersuisut sulinerat isornarluinnarpoq akuersaarneqarsinnaananilu All. Ane Hansen, Aalisarnermut, Piniarnermut, Nunalerinermullu ataatsimisitaliami ilaasortaq, Inuit Ataqatigiit Avaleraasartoorniarnermut kattuffiit attuumassuteqartut tamarmik maannamut ukioq manna avaleraasartoorniartitsinissamut sakkortuumik Naalakkersuisunik isornartorsiuillutik sassarsimalereerput, isornartorsiuinerillu tunngavissaqavissut Naalakkersuisoqatigiinnit isigingitsuusarneqarput iliuseqarfigineqaratillu. Inuit Ataqatigiit isornartorsiorneqartut ilungersunarluinnartutut tiguagut, upernassallu ingerlanerani piffissamilu kingullermi arlaleriarluta Inatsisartut Aalisarnermut ataatsimiisitaliani avaleraasartoorniarnerup piareersarneqarnera allanngorartoq, pisassanillu agguaassinermi Naalakkersuisut imminnut soqutigisaminnik salliussinerat isiginnaaginnarnagit iluarsiinissaq siunertaralugu ataatsimiisitaliami qaqitsisarsimavugut maannamut suli Naalakkersuisoqatigiinnik iliuuseqarfigineqarumanngitsunik. Naalakkersuisoqatigiit ilisimavaat 2015-mi ukioq manna avaleraasartortassat Naalakkersuinik aaliangiivigineqarmatali aalisartunik annertuumik isornartorsiorneqarlutik. Siullermik pisassanik agguaassiniarneq paamaarunneqarsimaqaaq naak ilisimaneqaraluartoq avaleraasartorniarnermi piffissaq aalisarfiusinnaasoq killeqartorujussuusoq, piareersagassarpassuaqartorlu. Piffissap ingerlanerani piumasaqaatit allanngorarsimapput, ilaatigullu pisassanik qinnuteqartut amerlavallaaqimmata qinnuteqarfissaq paasiuminaakkaluaqisumik Politikkikkut kissaatit tunngavigalugit kinguartinneqarpoq, paasinarsisullu ilagaat avaleraasartoorniarneq misileraalluni aali - sarnerujunnaarluni pisassiivinngortinneqarmat (Kvote) nunanik allanik avaleraasartoorniarfiusunik isornartorsiorneqaatigilikkatsinnik, aammalu siunniunneqarsimasut ilaat qinnuteqartut piumasaqaatinik naammassinnittut arlaqarpata makitsinikkut pisassiisoqassasoq, tamanna aamma nassuiaatitaqanngitsumik qimanneqarsimavoq. Pisassanik qinnuteqartut piumasaqaatinik naammassinnissimasut itigartitaasullu ersarissumik nassuiaanneqanngillat agguaassinermi suut tunngavigineqarsimanersut. Isornarluinnartunut ilaavoq Aalisarnermut Naalakkersuisusoq kikkut pisassinneqartussat suliaralugit tamarmik piareermata suliami attuumassuteqarluinnassutsi Naalakkersuisut siulittaasuanut aatsaat 8 maj nalunaarutigimmagu. Imminut sullinneq ersarilluinnarpoq Aalisarnermut Naalakkersuisoq KNT-mi siulersuisuniittoq aatsaat piginneqataassutini 8 februar 2015 ilaqutariinni qanigilluinnakkaminut tunniussimallugit, piginneqatigiillu pineqartoq 19. januar 2015-imili avaleraasartoorniarnermi peqataaniarluni pisassanik qinnuteqarsimavoq. Avaleraasartorniarnermi qinnuteqartut 49-ni 15-nit akornanni pinnattuuvoq, tungavilersuutai suunersut nassuiatitaqangitsumik. Avaleraasartoorniarnissamini qinnuteqartuni piumasaqaatinut anguttuni suna pissutigalugu akuerisaanersut itigartitaasimanersulluunnit ersarissumik nassuiaasoqangilaq. Naalakkersuisunngortut piffissaq siulleq pisortaqarfimmiit pisinnaatitaaffinnut qaqugukkullu attuumassuteqarpallaalernermut tunngasut ilangullugit ilisimatinneqartarput, taamaammat pisinnaatitaaffit ilisimannginneri utoqqatsissutaasinnaanngillat, Naalakkersuisullu siulittaasuata pisussaaffini malillugu ileqqussaangitsuliortoqartillu iliusissani naammassisariaqarpaa. Pisassat suulluunniit agguaanneqarneranni tatiginartumik tunngaveqarluta agguaassinissaq pissuserissaartumik ingerlanneqartariaqartoq Inuit Ataqatigiinnit pingaartilluinnarparput. Naalakkersuisuts håndtering af makrelfiskeriet for 2015 er under al kritik Af Ane Hansen, medlem af Udvalget for Fiskeri, Fangst og Landbrug, Inuit Ataqatigiit I forbindelse med makrelfiskeriet har alle relevante organisationer nu ytret sig yderst kritisk overfor Naalakkersuisuts håndtering af makrelfiskeriet, men den velbegrundede kritik er blevet ignoreret og forblevet uhåndteret. Fra Inuit Ataqatigiit tager vi kritikken meget alvorlig, og af samme grund har vi i foråret og i den seneste tid flere gange med henblik på en løsning på zig zag-kursen og Naalakkersuisuts kvotetildeling til egen fordel taget spørgsmålet op i Udvalget for Fiskeri, men dog uden at Naalakkersuisut har gjort noget ved det. Koalitionen er klar over den kritik, de har fået i forbindelse med kvotetildelingen af makreller for Først var der megen langsommelighed omkring kvotetildelingen på trods af, at fiskeriet efter makrellen var meget tidsbegrænset, og der var megen forberedelse i den forbindelse. Kravene har ændret sig i løbet af perioden, og på grund af for mange ansøgninger udsatte man helt uforståeligt processen ud fra et politisk ønske. Heri overgik det fra at have været et forsøgsfiskeri til at være et kvotefiskeri, noget som vi fik meget kritik for fra andre lande, som fiskede efter makrellen. Et af målene var også, at hvis der var flere ansøgere som opfyldte kravene end det kunne bæ-re, så skulle man tildele kvoten ved lodtrækning. Dette gik man også bort fra uden nogen for-klaring. De ansøgere, som havde søgt og opfyldt kravene, fik ikke nogen klar begrundelse for afslaget. Et af kritikpunkterne er, at naalakkersuisoq for fiskeri først efter færdigbehandlingen af kvotetildelingen den 8. maj meddelte problematikken omkring habilitetsspørgsmålet overfor for-manden for Naalakkersuisut. Det er tydeligt, at man har arbejdet for egen vinding, idet naalakkersuisoq for fiskeri, som var i bestyrelsen for KNT, først afgav sin anpart til én i den nærmeste familie den 8. februar, og dette selskab havde allerede den 19. januar ansøgt om en makrelkvote. Der var 49 ansøgere, og de var én af de 15 ansøgere, som fik en kvote, uden at man dog skrev en begrundelse dertil. Ansøgerne til en makrelkvote, som havde opfyldt kravene, fik altså ikke nogen klar begrundel-se, hverken hvis de fik afslag, eller hvis de fik en kvote. Når de nye Naalakkersuisut kommer til, bliver de som noget af det første fra departementet gjort bekendt med deres rettigheder, og hvornår der kan sættes spørgsmålstegn ved deres habilitet. Derfor kan man ikke bruge som undskyldning, at man ikke vidste bedre omkring dis-se rettigheder, og Formanden for Naalakkersuisut burde fuldføre sin pligt til at sørge for at disse rettigheder bliver fulgt. Fra Inuit Ataqatigiit anser vi det for vigtigt at enhver kvotetildeling sker efter forskrifterne og på betryggende vis. 30 Uge ÅRGANG 4

31 OQALLINEQ Partiip Siumut KNT Aps-imik ingerlataqarnini unitsittariaqarpaa All. Peter Olsen, Inatsisartuni ilaasortaatitat siulittaasuat, Inuit Ataqatigiit Ulluni kingullerni tupinnaqisumik Siumumi allattaaneq aalisarnermik ingerlatseqatigiiffimmi pisortatut saqqummertaarpoq Siumut allattoqarfianiit. Partiimi allattaanertut inissisimaneq minnerunngitsumik naalakkersuisooqatigiinni siuttutut Siumut inissisimanerani imaannanngitsuuvoq, partiip avataani pituttorsimannginnissamik annertuumik piumasaqaatitaqartumik. Maannakkulli Siumut allattaaneqarput KNT Aps-imi pisortaasoq, pisassanillu qinnuteqartartoq qinnuteqaatillu parteeqataanit suliarineqartarlutik. Taamatut aningaasaqarnikkut soqutigisat akulerussuunneri akuersaarneqarsinnaanngilaq partii sorliugaluarpalluunniit inuiaqatigiinni ingerlatsinermi soqutigisaqaqatigiit kattuffiit allallu suleqatigineqarsinnaasariaqarput, kammalaatersorneq tunngaviginagu. Mikael Petersen Siumumi allattaava imaluunniit KNT Aps-imi pisortaava? Siumumi allattaaneq avaleraasartuunik qinnuteqarpoq, februarimilu Aalisarnermut pisortaqarfimmut nukingisaarivoq pisassinneqarnissamik. Pisassinneqarpoq avaleraasartuunik 40 mill. nalilinnik. Maannakkut aamma piumasarilerpaa Naalakkersuisut Royal Greenlandimut isumaqatigiissutertik atorunnaarseqqullugu. Partii Siumut kammalaatersornini qanigisallu aningaasarsiornikkut iluaqusersuinini unitsittariaqarpaa. Taamaattumik Siumup partiiata kammalaatersornermik ingerlataqarnermik unititsiniarluni neriorsuutaa assorsuaq maqaasinarpoq. Partiet Siumut skal stoppe driften med KNT Aps Af Peter Olsen, gruppeformand, Inuit Ataqatigiit Gennem de seneste dage har vi været vidne til, at Siumuts generalsekretær driver fiskerivirksomhed fra Siumuts partisekretariat. Stillingen som generalsekretær i et parti især når man indgår i regeringskoalition indebærer særlige krav til integritet, hvor man skal kunne samarbejde med alle aktører der arbejder med samfundsforhold. Nu er Siumuts generalsekretær også direktør for KNT Aps, som ansøger kvoter til Naalakkersuisut, hvor partivenner behandler ansøgningerne. Det er en uacceptabel sammenblanding af økonomiske interesser et parti skal til hvert et tidspunkt kunne samarbejde med alle samfundets aktører om det er interesseorganisationer eller ej og ikke via kammeratskaber. Er Mikael Petersen generalsekretær for Siumut eller direktør for KNT Aps? I al fald ved vi, at Siumuts generalsekretær ansøgte fiskeridepartementet om kvoter til selskabet. I februar rykkede Siumuts generalsekretær fiskeridepartementet for svar til kvoteansøgningen fra KNT Aps. Nu kræver han også, at Naalakkersuisut skal annullere deres aftale med Royal Greenland. Partiet Siumut skal stoppe sin kammeraterivirksomhed og forfordelingen af nære familieforhold. Vi savner handling bag Siumuts løfter om at rydde op omkring kammerateri i Selvstyreadministrationen. Få mere ud af din opsparing Book et møde med vores erfarne investeringsrådgiver Anders Uldbjerg, når han besøger: Ilulissat nov. lrb@banken.gl / tlf Aasiaat nov. mc@banken.gl / tlf Vi glæder os til at se dig! Banken.gl tlf Sap. akunn UKIOQ 4 31

32 BONUSI-NEQEROORUT QAAMMAT NOVEMBER TAMAAT Disse bonusi-tilbud gælder HELE november måned % MOU SUPPE, 1000 g Assigiinng. marluk / 2 varianter 59.- Sipaakkit Spar 38 % 16.- Sipaakkit Spar 35 % RIBBENSTEG-I, 1200 g 25.- Sipaakkit Spar 21 % BEAUVAIS SEERNARTULIKKAT / Survarer, g Assigiinng. pingasut / 3 varianter % MÅNEDENS BONUSI HUG QAAMMAMMI BONUSI Disse tilbud gælder HELE NOVEMBER måned PITSAK Uku neqeroorutit november tamaat atuutissapput 10.- Sipaakkit Spar 41 % TOFFEE BISCUITS, 133 g DY B F R O S T Sipaakkit Spar 19 % LUXUS MEDISTERPØLSE, 1000 g 19.- Sipaakkit Spar 47 % NIVEA DRY COMFORT ROLL-ON, DEOSPRAY IMLT. / EL. SHOWER, ml Assigiinng. arlallit / flere varianter Sipaakkit Spar 37 % ANTHON BERG FAVOURITES, 300 g Sipaakkit Spar 36 % CUP NOODLES, g Assigiinng. arlallit / flere varianter

Eksamen FSP5936/PSP5590 Estisk nivå I Elevar og privatistar / Elever og privatister Nynorsk/Bokmål

Eksamen FSP5936/PSP5590 Estisk nivå I Elevar og privatistar / Elever og privatister Nynorsk/Bokmål Eksamen 19.05.2014 FSP5936/PSP5590 Estisk nivå I Elevar og privatistar / Elever og privatister Nynorsk/Bokmål Oppgåve 1 Svar på spørsmålet nedanfor med fem seks setningar på estisk. Mida sa tegid eelmisel

Rohkem

my_lauluema

my_lauluema Lauluema Lehiste toomisel A. Annisti tekst rahvaluule õhjal Ester Mägi (1983) Soran Alt q = 144 Oh se da ke na ke va de ta, ae ga i lust üü ri kes ta! üü ri kes ta! 3 Ju ba on leh tis lei na kas ke, hal

Rohkem

(rb

(rb EQQARTUUSSISOQARFIK SERMERSUUMI EQQARTUUSSISUT SULIAANNIK ALLASSIMAFFIUP ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF RETSBOGEN FOR SERMERSOOQ KREDSRET Den 4. november 2016 kl. 9.00 holdt Sermersooq Kredsret i Nuuk offentligt

Rohkem

Ass.: Kommune Kujalleq Matumuuna nalunaarutigissavarput Kommune Kujallermi Kommunalbestyrelsemut qinigaaffimmi Partii Siumut aamma Partii At

Ass.: Kommune Kujalleq Matumuuna nalunaarutigissavarput Kommune Kujallermi Kommunalbestyrelsemut qinigaaffimmi Partii Siumut aamma Partii At Ass.: Kommune Kujalleq Matumuuna nalunaarutigissavarput Kommune Kujallermi Kommunalbestyrelsemut qinigaaffimmi 2017-2021 Partii Siumut aamma Partii Atassut suleqatigiinnissamik isumaqatigiissusioratta.

Rohkem

Title

Title UDSKRIFT AF RETSBOGEN FOR QAASUITSUP KREDSRET Den 6. marts 20181c1. 09.00 holdt Qaasuitsup Kredsret offentlig retsmøde i retsbygningen i Upernavik Kredsdommer Elisabeth Kruse behandlede sagen. Reglerne

Rohkem

Nuummi Katersortarfimmi / Nuuk Forsamlingshus Sapaammi septembarip ulluisa 30-ianni 2018 / Søndag den 30. september 2018

Nuummi Katersortarfimmi / Nuuk Forsamlingshus Sapaammi septembarip ulluisa 30-ianni 2018 / Søndag den 30. september 2018 Nuummi Katersortarfimmi / Nuuk Forsamlingshus Sapaammi septembarip ulluisa 30-ianni 2018 / Søndag den 30. september 2018 2 Inuussutissarsiornermut Nukissiuteqarnermullu Naalakkersuisoq Aqqalu Jerimiassen

Rohkem

Narsarsuaq pillugu suleqatigiissitaq Januaarip qaammataani 2019 Kommune Kujallermi Borgmesterip Kiista P. Isaksenip aamma Ine-qarnermut Attaveqaqatigi

Narsarsuaq pillugu suleqatigiissitaq Januaarip qaammataani 2019 Kommune Kujallermi Borgmesterip Kiista P. Isaksenip aamma Ine-qarnermut Attaveqaqatigi Narsarsuaq pillugu suleqatigiissitaq Januaarip qaammataani 2019 Kommune Kujallermi Borgmesterip Kiista P. Isaksenip aamma Ine-qarnermut Attaveqaqatigiinneermullu Naalakkersuisup Karl Frederik Danielsenip

Rohkem

Rb til dom

Rb til dom 1 EQQARTUUSSISOQARFIMMI QAASUITSUMI EQQARTUUSSISUT SULIAANNIK ALLASSIMAFFIUP ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF RETSBOGEN FOR QAASUITSUP KREDSRET Den 4. december 2017 kl. 09.00 holdt Qaasuitsup Kredsret i Aasiaat

Rohkem

(rb

(rb EQQARTUUSSISOQARFIK SERMERSUUMI EQQARTUUSSISUT SULIAANNIK ALLASSIMAFFIUP ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF RETSBOGEN FOR SERMERSOOQ KREDSRET Den 15. november 2016 kl. 08.15 holdt Sermersooq Kredsret i Nuuk offentligt

Rohkem

Allagaq ammasoq Oqaatigineqartartut timitalerneqartariaqalerput! Asseq toqqorsivimmit Ukiut sisamat qaangiuppata Qaqortumi mittarfissaq atuutilertussa

Allagaq ammasoq Oqaatigineqartartut timitalerneqartariaqalerput! Asseq toqqorsivimmit Ukiut sisamat qaangiuppata Qaqortumi mittarfissaq atuutilertussa Allagaq ammasoq Oqaatigineqartartut timitalerneqartariaqalerput! Asseq toqqorsivimmit Ukiut sisamat qaangiuppata Qaqortumi mittarfissaq atuutilertussatut pilersaarutaavoq, ukiullu tulliuttut pissanganartut

Rohkem

Kolofoni Qulequtaa: Inuit Innarluutillit Pisinnaatitaaffii pillugit Naalagaaffiit Peqatigiit Isumaqatigiissutaat Atuaruminarsagaq. Oplag: 1000 ISBN 97

Kolofoni Qulequtaa: Inuit Innarluutillit Pisinnaatitaaffii pillugit Naalagaaffiit Peqatigiit Isumaqatigiissutaat Atuaruminarsagaq. Oplag: 1000 ISBN 97 Kolofoni Qulequtaa: Inuit Innarluutillit Pisinnaatitaaffii pillugit Naalagaaffiit Peqatigiit Isumaqatigiissutaat Atuaruminarsagaq. Oplag: 1000 ISBN 978-87-970915-0-0 Allaaserisaq Inuit innarluutillit illersuisoqarfianit

Rohkem

Sivdlek' Nr. 26

Sivdlek' Nr. 26 DLEK' Siut aviisiat ASIATISK BUFFET PÅ FARS DAG Ukiut 28-iat Nr. 22-30. maj 2018 28. årgang Bordbestilling TEL: 864700 5. JUNI Nal. 18-/ 245 kr. Mittarfiit Kangerlussuarlu oqallisaajuarsinnarput Lufthavnspakken

Rohkem

Katsorsaaneq pillaatigalugu Asseq toqqorsivimmit Kinguaassiuutitigut atornerluineq akuerinngilarput, akiortuarnissaanullu periarfissarsiortuassaagut.

Katsorsaaneq pillaatigalugu Asseq toqqorsivimmit Kinguaassiuutitigut atornerluineq akuerinngilarput, akiortuarnissaanullu periarfissarsiortuassaagut. Katsorsaaneq pillaatigalugu Asseq toqqorsivimmit Kinguaassiuutitigut atornerluineq akuerinngilarput, akiortuarnissaanullu periarfissarsiortuassaagut. Ilaatigut pinaveersaartitsinermik sulinermik annertusaajuarnikkut.

Rohkem

ukiaq efterår 2010 Ilaqutariinnut atuagassiaq Familiemagasinet Sammisaq Inooqatigiiaani peqqissutsikkut naligiinngissuseq Tema Social ulighed i sundhe

ukiaq efterår 2010 Ilaqutariinnut atuagassiaq Familiemagasinet Sammisaq Inooqatigiiaani peqqissutsikkut naligiinngissuseq Tema Social ulighed i sundhe ukiaq efterår 2010 Ilaqutariinnut atuagassiaq Familiemagasinet Sammisaq Inooqatigiiaani peqqissutsikkut naligiinngissuseq Tema Social ulighed i sundhed Kalaallit Nunaanni inooqatigiiaani peqqissutsikkut

Rohkem

(rb

(rb 9 Den 1. september 2016 kl. 1015 holdt Qeqqata Kredsret i Sisimiut offentligt retsmøde. Retten behandlede sagl.nr. QEQ-SIS-KS 0020-2016 Anklagemyndigheden mod T/U Cpr.nr. 3920 Qaqortoq V2/I2 forklarede

Rohkem

Islandimiit nunatta kujataanut tikeraat Ilinniartitaanermut, Kultureqarnermut, Ilageeqarnermut Nunanullu Allanut Naalakkersuisoq Ane Lone Bagger aamma

Islandimiit nunatta kujataanut tikeraat Ilinniartitaanermut, Kultureqarnermut, Ilageeqarnermut Nunanullu Allanut Naalakkersuisoq Ane Lone Bagger aamma Islandimiit nunatta kujataanut tikeraat Ilinniartitaanermut, Kultureqarnermut, Ilageeqarnermut Nunanullu Allanut Naalakkersuisoq Ane Lone Bagger aamma Islandimi nunanut allanut tunngasunut naalakkersuisoq

Rohkem

QINERSINEQ VALG

QINERSINEQ VALG QINERSINEQ VALG 2013 1 ioqatitsinnit sammi Nunarput silarsuarm iaqatigiittut nunarneqaraluttuinnarmat inu ssaassuseqarluta suarmioqataasullu akisu ut. pissuseqartariaqarpug aqatigiit kissaatitaamaammat

Rohkem

Den 31. juli 2018 kl holdt Sermersooq Kredsret offentlig retsmøde i retsbygningen Kredsdommer Virna Kromann behandlede sagen. [ ] og [ ] var do

Den 31. juli 2018 kl holdt Sermersooq Kredsret offentlig retsmøde i retsbygningen Kredsdommer Virna Kromann behandlede sagen. [ ] og [ ] var do Den 31. juli 2018 kl. 09.00 holdt Sermersooq Kredsret offentlig retsmøde i retsbygningen Kredsdommer Virna Kromann behandlede sagen. og var domsmænd. var tolk. Reglerne i retsplejelovens 42 og 52, stk.

Rohkem

KUJATAA-niit nunap ilaanni nunalerinermi kultur pillugu nutaarsiassat august 2019 KUJATAA pillugu Kalaallit Nunaata kujataani UNESCO-p kingornutassiar

KUJATAA-niit nunap ilaanni nunalerinermi kultur pillugu nutaarsiassat august 2019 KUJATAA pillugu Kalaallit Nunaata kujataani UNESCO-p kingornutassiar KUJATAA-niit nunap ilaanni nunalerinermi kultur pillugu nutaarsiassat august 2019 KUJATAA pillugu Kalaallit Nunaata kujataani UNESCO-p kingornutassiarfiit KUJATAA nunaminertat tallimaasut nunalerinermik

Rohkem

University of Southern Denmark Social ulighed i sundhed i Grønland Pedersen, Cecilia Petrine Published in: SILA Publication date: 2010 Document versio

University of Southern Denmark Social ulighed i sundhed i Grønland Pedersen, Cecilia Petrine Published in: SILA Publication date: 2010 Document versio University of Southern Denmark Social ulighed i sundhed i Grønland Pedersen, Cecilia Petrine Published in: SILA Publication date: 2010 Document version Indsendt manuskript Citation for pulished version

Rohkem

NUNAT AVANNARLIIT NORDEN PEQATIGIILLUTA NUKITTUVUGUT SAMMEN ER VI STÆRKERE INUUTEQ KRIGEL Nunanit Avannarlerni suleqateqartut Nunatsinni arlaliupput,

NUNAT AVANNARLIIT NORDEN PEQATIGIILLUTA NUKITTUVUGUT SAMMEN ER VI STÆRKERE INUUTEQ KRIGEL Nunanit Avannarlerni suleqateqartut Nunatsinni arlaliupput, NUNAT AVANNARLIIT NORDEN PEQATIGIILLUTA NUKITTUVUGUT SAMMEN ER VI STÆRKERE INUUTEQ KRIGEL Nunanit Avannarlerni suleqateqartut Nunatsinni arlaliupput, aajukulu ilai/mange i Grønland arbejder med det nordiske

Rohkem

(rb

(rb 1 UDSKRIFT AF RETSBOGEN FOR QAASUITSUP KREDSRET Den 7. marts 2017 kl. 9.00 holdt Qaasuitsup Kredsret i Ilulissat offentligt retsmøde på Hotel Icefjord mødelokale. Kredsdommer var Nicolaj Geisler. Domsmænd

Rohkem

Eqqakkanik ikuallaavittaassat 400 millionit koruunit pallillugit akeqassasut Asseq toqqorsivimmit Kommunit eqqaavilernermut tunngatillugu mumisitsinia

Eqqakkanik ikuallaavittaassat 400 millionit koruunit pallillugit akeqassasut Asseq toqqorsivimmit Kommunit eqqaavilernermut tunngatillugu mumisitsinia Eqqakkanik ikuallaavittaassat 400 millionit koruunit pallillugit akeqassasut Asseq toqqorsivimmit Kommunit eqqaavilernermut tunngatillugu mumisitsiniarput". Sanaartornermullu aningaasartuutigineqartussat

Rohkem

Rb til dom

Rb til dom EQQARTUUSSISOQARFIK QAASUITSUMI EQQARTUUSSISUT SULIAANIK ALLASSIMAFFIIT ASSILINEQARNERAT UDSKRIFT AF RETSBOGEN FOR QAASUITSUP KREDSRET Den 10. november 2017 kl. 0.00 holdt Qaasuitsoq Kredsret i Upernavik

Rohkem

Rb til dom

Rb til dom UDSKRIFT AF RETSBOGEN FOR QEQQA KREDSRET Den 1. marts 2018 kl. 09:00 holdt Qeqqata Kredsret i Sisimiut offentligt retsmøde. Kredsdommer var Louise Skifte. Domsmænd var og. Retten behandlede sagl.nr. QEQ-SIS-KS

Rohkem

Imigassaq pillugu angajoqqaanut paasissutissat - naartuneq, milutsitsineq ilaqutariinngorlaallu. Information om alkohol til forældre - graviditet, amn

Imigassaq pillugu angajoqqaanut paasissutissat - naartuneq, milutsitsineq ilaqutariinngorlaallu. Information om alkohol til forældre - graviditet, amn Imigassaq pillugu angajoqqaanut paasissutissat - naartuneq, milutsitsineq ilaqutariinngorlaallu. Information om alkohol til forældre - graviditet, amning og den nye familie. MANU imigassaq pillugu angajoqqaanut

Rohkem

untitled

untitled SIVDLEK' Sisimiut aviisiat Ukiut 25-iat Nr. 20-13. Maj 2015 25. årgang Anorthosit piiarnissaa tuavi! Nipilersullammaat Perumiit Anorthosit-mine hurtigst muligt! Qupp. 6-7 Eksklusive musikere fra Peru (Ass./Foto:

Rohkem

Et sundt sexliv.indd

Et sundt sexliv.indd PEQQISSUUNEQ PILLUGU SAMMISAQ ANGISOOQ / STORT SUNDHEDSTEMA Usuup puua atortaruk På med kondomet Aviisi paasissutissiissut Peqqissutsimut Naalakkersuisoqarfimmit saqqummersinneqartoq Informationsavis udgivet

Rohkem

(rb

(rb 1 Den 30. august 2016 kl. 13:30 holdt Qeqqata Kredsret i Sisimiut offentligt retsmøde. Retten behandlede sagl.nr. QEQ-SIS-KS 0020-2016 Anklagemyndigheden mod T/U Cpr.nr. 3920 Qaqortoq T/U forklarede på

Rohkem

untitled

untitled Ukiut 28-iat SIVDLEK' Sisimiut aviisiat Nr. 7-14. februar 2018 28. årgang Bordbestilling TEL: 864700 Nal. 10-13/ 115 kr. BRUNCH lørdag og søndag arfininngorneq Sapaat- illu tamaasa Sisimiormiutoqqat anersaavat

Rohkem

Den blev af Grønlands Landsret i sagen

Den  blev af Grønlands Landsret i sagen NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA Naqqiut UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET Berigtiget Ulloq 4. juli 2017 Nunatta Eqqartuussisuuneqarfianit suliami

Rohkem

D1003_EXTERIOR_DOOR_UK_SE_NO_DK_FI_EE_LV_LT_RU_02_NEUTRAL_WEB

D1003_EXTERIOR_DOOR_UK_SE_NO_DK_FI_EE_LV_LT_RU_02_NEUTRAL_WEB UK SE NO DK FI EE LV LT RU EXTERIOR DOORS INSTALLATION INSTRUCTION MONTERINGSANVISNING YTTERDÖRRAR MONTERINGSANVISNING YTTERDØRER MONTAGEVEJLEDNING YDERDØRE ULKO-OVEN ASENNUSOHJE VÄLISUSTE PAIGALDUSJUHEND

Rohkem

Imigassaq pillugu oqaloqatigiinnissamut ilitsersuut Samtalevejledning om alkohol

Imigassaq pillugu oqaloqatigiinnissamut ilitsersuut Samtalevejledning om alkohol Imigassaq pillugu oqaloqatigiinnissamut ilitsersuut Samtalevejledning om alkohol MANU imigassaq pillugu oqaloqatigiinnissamut ilitsersuut. MANU samtalevejledning om alkohol. Atortussiat suliarineqarput

Rohkem

untitled

untitled SIVDLEK' Sisimiut aviisiat Ukiut 25-iat Nr. 22-27. Maj 2015 25. årgang Russit Inuusuttut ornittagassaannut tunissuteqarput AUTHORISED DEALER Russer donerede pengegave til ungdomshuset (Ass./Foto: Johannes

Rohkem

Den blev af Grønlands Landsret i sagen

Den  blev af Grønlands Landsret i sagen NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET Ulloq 18. september 2017 Nunatta Eqqartuussisuuneqarfianit suliami sul.nr. K

Rohkem

Dombog

Dombog QEQQA EQQARTUUSSISOQARFIA EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR QEQQA KREDSRET Ulloq 15. november 2018 Qeqqata Eqqartuussisoqarfianit suliami sul.nr. QEQ-MAN-KS 0141-2018

Rohkem

Imm

Imm Inatsisartut Allattoqarfiat Bureau for Inatsisartut UKA 2016-mi ullormut oqaluuserisassat qulequtaat Titler på dagsordenspunkter til EM 2016 Immikkoortup normua: Punktnummer: Suliarineqarnissaata ullua:

Rohkem

QEQQA EQQARTUUSSISOQARFIA EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR QEQQA KREDSRET E Q Q A R T U U S S U T Nalunaarutigi

QEQQA EQQARTUUSSISOQARFIA EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR QEQQA KREDSRET E Q Q A R T U U S S U T Nalunaarutigi QEQQA EQQARTUUSSISOQARFIA EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR QEQQA KREDSRET E Q Q A R T U U S S U T Nalunaarutigineqartoq Qeqqata Eqqartuussisoqarfia ulloq 25. september

Rohkem

EL-i vastavusdeklaratsioon Me, tootja, Emerson Process Management Fisher Controls International LLC 205 South Center Street Marshalltown, Iowa U

EL-i vastavusdeklaratsioon Me, tootja, Emerson Process Management Fisher Controls International LLC 205 South Center Street Marshalltown, Iowa U EL-i vastavusdeklaratsioon Me, tootja, Emerson Process Management Fisher Controls International LLC 205 South Center Street Marshalltown, Iowa 50158 USA kinnitame ainuvastutajana, et järgmised tooted,

Rohkem

Microsoft PowerPoint - Tartu_seminar_2008_1 [Read-Only]

Microsoft PowerPoint - Tartu_seminar_2008_1 [Read-Only] Fundamentaalne analüüs Sten Pisang Tartu 2008 Täna tuleb juttu Fundamentaalse analüüsi olemusest Erinevatest meetoditest Näidetest 2 www.lhv.ee Mis on fundamentaalne analüüs? Fundamentaalseks analüüsiks

Rohkem

KIIRJUHEND Lugege kiirjuhend enne seadme kasutamist hoolikalt läbi. Kõik tärniga (*) märgitud juhised kehtivad WLAN + 3G mudelitele (Lenovo B6000-H(V)

KIIRJUHEND Lugege kiirjuhend enne seadme kasutamist hoolikalt läbi. Kõik tärniga (*) märgitud juhised kehtivad WLAN + 3G mudelitele (Lenovo B6000-H(V) KIIRJUHEND Lugege kiirjuhend enne seadme kasutamist hoolikalt läbi. Kõik tärniga (*) märgitud juhised kehtivad WLAN + 3G mudelitele (Lenovo B6000-H(V) / Lenovo B8000-H). Tehnilised andmed Mudeli nimetus

Rohkem

PowerPoint Presentation

PowerPoint Presentation TARTU ETTEVÕTJATE INFOPÄEV ERNI KASK KALLE PAAS 13. veebruar 2018 Mis on Euroopa kultuuripealinn? 1985: Athens (Greece) 1986: Florence (Italy) 1987: Amsterdam (Netherlands) 1988: West-Berlin (Germany)

Rohkem

Den blev af Grønlands Landsret i sagen

Den  blev af Grønlands Landsret i sagen NUNATTA EQQORTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET Ulloq 12. februar 2019 blev Nunatta Eqqartuussisuuneqarfiani suliami sul.nr.

Rohkem

Control no:

Control no: Smart Access Driftsprocedure A. Eeltingimused... 2 1. Nutitelefoni ühilduvus... 2 2. Kaabli valik... 2 a. Apple devices (Apple'i seadmed) (iphone 4/4S)... 2 b. Apple devices (Apple'i seadmed) (iphone 5/5c/5s)...

Rohkem

(rb

(rb 1 Ulloq 25. juni 2015 nal. 0900 Qeqaani Eqqartuussisoqarfik tamanut ammasunik eqqartuussivoq. Eqqartuussivimmi sulisarineqarpoq Sul.nr. QEQ MAN KS 0088-2015 Unnerluussisussaatitaasut Akerleralugu Unnerluussaq

Rohkem

Eesti seenioride meistrivõistlus 09. dets Rapla 40l Õhupüstol Meesveteranid I (55-64) Sise- Koht Eesnimi Perenimi S.a. Klubi Seeriad Σ

Eesti seenioride meistrivõistlus 09. dets Rapla 40l Õhupüstol Meesveteranid I (55-64) Sise- Koht Eesnimi Perenimi S.a. Klubi Seeriad Σ Eesti seenioride meistrivõistlus 09. dets. 2018 Rapla 40l Õhupüstol Meesveteranid I (55-64) 1954-1963 Sise- I Heldur KURIG 1958 Elva LSK 89 92 92 94 367 10 II II Vello KARJA 1960 KL MäLK 93 93 89 89 364

Rohkem

Kujataa ilisimatusarfigineqartussanngorpoq Asseq toqqorsivimmit Danmarks Nationalmuseum aamma Nunatta Katersugaasivia suleqatigiillutik Sisimiut eqqaa

Kujataa ilisimatusarfigineqartussanngorpoq Asseq toqqorsivimmit Danmarks Nationalmuseum aamma Nunatta Katersugaasivia suleqatigiillutik Sisimiut eqqaa Kujataa ilisimatusarfigineqartussanngorpoq Asseq toqqorsivimmit Danmarks Nationalmuseum aamma Nunatta Katersugaasivia suleqatigiillutik Sisimiut eqqaanni kujataanilu najugaqarfiusimasunik ilisimatusartussanngorput.

Rohkem

untitled

untitled detsember 2018 / nr. 11 (210) 2 Kih nu pi dut ses ma ja PUAEK KÕR GÕ, VAL GÕ NA GU JUÕES, NÄÜ TÄB KÄ DE, KUS OND KUÕES. LAE VAD, ET KÕIK JÕ VAKS RAN DA PAE LU NÄIN, KÕIK TULN TAL KAN DA! Män ni El me Vee

Rohkem

UDSKRIFT AF RETSBOGEN

UDSKRIFT   AF   RETSBOGEN 1 EQQARTUUSSISOQARFIK QAASUITSUMI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR QAASUITSUP KREDSRET Ulloq 20. september 2016 Qaasuitsup Eqqartuussisoqarfik Kangaatsiaq suliami

Rohkem

JÄRVAMAA LAHTISED UJUMISE MEISTRIVÕISTLUSED Paide Linna ujula 29.september 2012 T 50m VABALT 1 27,97 Monika Lipard 1998 Garant 2 30,85 Ireen Tarto 199

JÄRVAMAA LAHTISED UJUMISE MEISTRIVÕISTLUSED Paide Linna ujula 29.september 2012 T 50m VABALT 1 27,97 Monika Lipard 1998 Garant 2 30,85 Ireen Tarto 199 JÄRVAMAA LAHTISED UJUMISE MEISTRIVÕISTLUSED Paide Linna ujula 29.september 2012 T 50m VABALT 1 27,97 Monika Lipard 2 30,85 Ireen Tarto 3 31,05 Marin Merisalu 4 31,12 Janeli Jaomaa 1999 Tartu UK 5 32,74

Rohkem

29. maj 2018 Nr. 623 Erhvervsstyrelsimi nalunaaruteqarneq, nalunaarsuineq, akitsuutit kiisalu tamanut saqqummiussisarneq pillugit Kalaallit Nunaannut

29. maj 2018 Nr. 623 Erhvervsstyrelsimi nalunaaruteqarneq, nalunaarsuineq, akitsuutit kiisalu tamanut saqqummiussisarneq pillugit Kalaallit Nunaannut 29. maj 2018 Nr. 623 Erhvervsstyrelsimi nalunaaruteqarneq, nalunaarsuineq, akitsuutit kiisalu tamanut saqqummiussisarneq pillugit Kalaallit Nunaannut nalunaarut Aktie- aamma anpartsselskabit pillugit inatsimmi

Rohkem

D1003_EXTERIOR_DOOR_UK_SE_NO_DK_FI_EE_LV_LT_RU_02_WEB

D1003_EXTERIOR_DOOR_UK_SE_NO_DK_FI_EE_LV_LT_RU_02_WEB UK SE NO DK FI EE LV LT RU EXTERIOR DOORS INSTALLATION INSTRUCTION MONTERINGSANVISNING YTTERDÖRRAR MONTERINGSANVISNING YTTERDØRER MONTAGEVEJLEDNING YDERDØRE ULKO-OVEN ASENNUSOHJE VÄLISUSTE PAIGALDUSJUHEND

Rohkem

Targocid Art 30 - CHMP Opinion

Targocid Art 30 - CHMP Opinion I lisa Ravimi te, ravimvormide, tugevuste, manustamisviiside, taotlejate, müügiloa hoidjate loetelu liikmesriikides 1 Belgia Belgia Bulgaaria Tšehhi GmbH, Targocid 100 mg Leonard-Bernstein-Straße Trockenstechampullen

Rohkem

untitled

untitled VÄLJAANDJA KIHNU VALLAVALITSUS detsember 2017 nr. 11 (199) Tai vi Ve sik, abi val la va nem Mi da põ ne vat tõi lõp pev Kih nu kul tuu ri ka lend ri kohta ar mas tan öel da, et see on kir ju na gu Kih

Rohkem

EESTI STANDARD EVS-EN :2000 This document is a preview generated by EVS Terastraat ja traattooted piirete valmistamiseks. Osa 4: Terastraadist

EESTI STANDARD EVS-EN :2000 This document is a preview generated by EVS Terastraat ja traattooted piirete valmistamiseks. Osa 4: Terastraadist EESTI STANDARD EVS-EN 10223-4:2000 Terastraat ja traattooted piirete valmistamiseks. Osa 4: Terastraadist keevitatud võrkpiire Steel wire and wire products for fences - Part 4: Steel wire welded mesh fencing

Rohkem

ReportS412

ReportS412 Lessentabel opleiding 1GL bi Biologie Ja Ja Nee 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 ckv CKV Ja Ja Nee 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 en Engels Ja Ja Nee 3,00 3,00 3,00 3,00 3,00 fa Frans Ja Ja Nee 3,00 3,00 3,00 3,00 3,00

Rohkem

untitled

untitled Nr. 2 (175) / veebruar 2011 Tõstamaa valla 2011. aasta vapimärgi kavalerid Eili Oks tub li ja töö kas va nae ma, kes on suu re pa nu se and nud seits me oo tama tult va ne mad kao ta nud lap se lap se

Rohkem

ATUAKKAT ATUARFINNUT BØGER TIL SKOLERNE

ATUAKKAT ATUARFINNUT BØGER TIL SKOLERNE ATUAKKAT ATUARFINNUT BØGER TIL SKOLERNE 2019-20 www.milik.gl Asasakka ilinniartitsisut! Saqqummersitsivik milik publishingip atuakkanik pitsaasunik saqqummersitsisarnini ilisimaneqaatigaa, ukiullu ingerlanerini

Rohkem

EESTI STANDARD EVS-EN 1790:1999 This document is a preview generated by EVS Teemärgistusmaterjalid. Kasutusvalmid teekattemärgised Road marking materi

EESTI STANDARD EVS-EN 1790:1999 This document is a preview generated by EVS Teemärgistusmaterjalid. Kasutusvalmid teekattemärgised Road marking materi EESTI STANDARD EVS-EN 1790:1999 Teemärgistusmaterjalid. Kasutusvalmid teekattemärgised Road marking materials - Preformed road markings EESTI STANDARDIKESKUS EESTI STANDARDI EESSÕNA NATIONAL FOREWORD Käesolev

Rohkem

(Microsoft Word - KNR Public Service redeg\370relse 2010_KAL)

(Microsoft Word - KNR Public Service redeg\370relse 2010_KAL) KALAALLIT NUNAATA RADIOA INNUTTAASUNIK KIFFARTUUSSINEQ PILLU- GU NASSUIAAT 2010 NUUK, SEPTEMBARI, 2011 1. KINGUMUT QIVIARNEQ TV-p immiussisarfissuata qilaava (Asseq: Deluxus Studio) Kulturi Innuttaasunik

Rohkem

ILINNIARTITAANERMUT, KULTUREQARNERMUT, ILAGEEQARNERMULLU NAALAKKERSUISOQARFIK DEPARTEMENTET FOR UDDANNELSE, KULTUR OG KIRKE ILINNIARTUT INAAT PILLUGIT

ILINNIARTITAANERMUT, KULTUREQARNERMUT, ILAGEEQARNERMULLU NAALAKKERSUISOQARFIK DEPARTEMENTET FOR UDDANNELSE, KULTUR OG KIRKE ILINNIARTUT INAAT PILLUGIT ILINNIARTITAANERMUT, KULTUREQARNERMUT, ILAGEEQARNERMULLU NAALAKKERSUISOQARFIK DEPARTEMENTET FOR UDDANNELSE, KULTUR OG KIRKE ILINNIARTUT INAAT PILLUGIT IMMIKKOORTUMUT PILERSAARUT SEKTORPLAN FOR KOLLEGIER

Rohkem

untitled

untitled Nr. 3 (176) / märts 2011 Palju õnne, lauluvõistlus! 18. märt sil toimus Tõs ta maa rah va ma jas to re juu be li hõn guli ne 15. val la noor te so listi de kon kurss Muu si ka meid kõi ki seob... Laul

Rohkem

Miluumasut Pattedyr Mammals Umimmak allaaserikkit Skriv om moskusokse Write about Muskox Uunga paasissutissat: Umimmak Fakta om moskusokse Facts about

Miluumasut Pattedyr Mammals Umimmak allaaserikkit Skriv om moskusokse Write about Muskox Uunga paasissutissat: Umimmak Fakta om moskusokse Facts about Umimmak allaaserikkit Skriv om moskusokse Write about Muskox Uunga paasissutissat: Umimmak Fakta om moskusokse Facts about Muskox Umimmak pillugu uanga oqaluttuassara Min fortælling om moskusokse My story

Rohkem

MMFA For Laura

MMFA For Laura MMFA 2018 Master Schedule Team Legend Crunchers Atom Peewee Bantam Charleswood North Winipeg Green St Vital Black (.99) Eastside (.85) Sunrise (.70) Corydon Blue Portage Green Corydon (.81) Corydon (.83)

Rohkem

Imigassaq naartunerlu, milutsitsineq angajoqqaajunerlu pillugit sulisunut paasissutissiissutit Information til fagpersoner om alkohol og graviditet, a

Imigassaq naartunerlu, milutsitsineq angajoqqaajunerlu pillugit sulisunut paasissutissiissutit Information til fagpersoner om alkohol og graviditet, a Imigassaq naartunerlu, milutsitsineq angajoqqaajunerlu pillugit sulisunut paasissutissiissutit Information til fagpersoner om alkohol og graviditet, amning og forældreskab MANU imigassaq naartunerlu, milutsitsineq

Rohkem

untitled

untitled TÄNA LEHES Kih nu tu letorn saab ka su tus loa Viiu li fes ti va li raa mes toi mub gur mee nä dal Va na Rand ma ajal oli nii! Mee leo lu kas reis folk loo rifes ti va li le Kree kas se Eve lin Il ves

Rohkem

Title

Title Eqqartuussisoqarfik Qaasuitsup EQQARTUUSSUT Nalunaarutigineqartoq Eqqartuussisociarfik Qaasuitsup ulloq 15. februar 2018 Eqqaartuussiviup no. 790/2017 Politiets nr. 5511-97377-00144-16 Unnerluussisussaatitaasut

Rohkem

ILU 1200-C26 KPT ILU 1200-C26 "Ivigaasanik arsaattarfissaq nutaaq", Ilulissat Qaasuitsup Kommuniani kommunimut pilersaarutaata p tapiata normu

ILU 1200-C26 KPT ILU 1200-C26 Ivigaasanik arsaattarfissaq nutaaq, Ilulissat Qaasuitsup Kommuniani kommunimut pilersaarutaata p tapiata normu ILU 1200-C26 KPT ILU 1200-C26 "Ivigaasanik arsaattarfissaq nutaaq", Ilulissat Qaasuitsup Kommuniani kommunimut pilersaarutaata 2014-26-p tapiata normua 54. Immikkoortortap ILU 1200-C26-ip pilersaarutaa.

Rohkem

RAPLA MAAKONNA MEISTRIVÕISTLUSED MK JUHAN LAHTISED MEISTRIVÕISTLUSED Kivi-Vigala, 14. märts a sündinud ja nooremad 2004a sündinud ja nooremad

RAPLA MAAKONNA MEISTRIVÕISTLUSED MK JUHAN LAHTISED MEISTRIVÕISTLUSED Kivi-Vigala, 14. märts a sündinud ja nooremad 2004a sündinud ja nooremad RAPLA MAAKONNA MEISTRIVÕISTLUSED MK JUHAN LAHTISED MEISTRIVÕISTLUSED Kivi-Vigala, 1. märts 215 199a sündinud ja nooremad 2a sündinud ja nooremad 27a sündinud ja nooremad 3kg 3kg 22kg 1 Kaarel Tamm (SK

Rohkem

DALACUP SAMMANDRAG 1-19:e oktober - resultat 1 Thea Blomkvist Ludvika 2 Gustav Hedström Ludvika 1 3 Hugo Langanger Ludvika 4 Isak Toivanen B

DALACUP SAMMANDRAG 1-19:e oktober - resultat 1 Thea Blomkvist Ludvika 2 Gustav Hedström Ludvika 1 3 Hugo Langanger Ludvika 4 Isak Toivanen B DALACUP 2014-2015 SAMMANDRAG 1-19:e oktober - resultat 1 Thea Blomkvist 2 Gustav Hedström 1 3 Hugo Langanger 4 Isak Toivanen 5 Mathias Westman 6 Linnea Nygårds 7 Lisette Forslund 8 Max Wiberg 2 9 Amadeus

Rohkem

untitled

untitled 20 aastat Tõstamaa valda ERI Nr. 5 (187) / juuni 2012 Armastatud koduvallale mõeldes juu nil 2012 möö dub 20 aas tat Tõs ta maa 17. val la oma va lit sus liku staa tu se taas kehtes ta mi sest. Aja loos

Rohkem

Print\A4\LMergeQualify.PMT

Print\A4\LMergeQualify.PMT Sorted on Best Lap time WD NOORED - AJAD PEALE KOLMANDAT VOORU 0 Joonas PALMISTO Tom ADAMSON Andri KUTSAR Romet REISIN Karl-Kenneth NEUHAUS Marten PÕDER Sten IVANOV Oliver KURG Henri KUTSAR R. Best Tm

Rohkem

Microsoft Word - Iseseisev töö nr 1 õppeaines.doc

Microsoft Word - Iseseisev töö nr 1 õppeaines.doc TALLINNA TEHNIKAÜLIKOOL Raadio- ja sidetehnika instituut Mikrolainetehnika õppetool Iseseisva töö nr 1 juhend õppeaines Sideseadmete mudeldamine Ionosfäärse sidekanali mudeldamine Tallinn 2006 1 Teoreetilised

Rohkem

loeng2

loeng2 Automaadid, keeled, translaatorid Kompilaatori struktuur Leksiline analüüs Regulaaravaldised Leksiline analüüs Süntaks analüüs Semantiline analüüs Analüüs Masinkoodi genereerimine Teisendamine (opt, registrid)

Rohkem

QNQ 1700-E08 KPT QNQ 1700 E08 "Eqqaaveqarfik", Qaanaaq Qaasuitsup Kommuniani kommunimut pilersaarutip p tapiata normua 38. Immikkoortortaq QNQ

QNQ 1700-E08 KPT QNQ 1700 E08 Eqqaaveqarfik, Qaanaaq Qaasuitsup Kommuniani kommunimut pilersaarutip p tapiata normua 38. Immikkoortortaq QNQ QNQ 1700-E08 KPT QNQ 1700 E08 "Eqqaaveqarfik", Qaanaaq Qaasuitsup Kommuniani kommunimut pilersaarutip 2014-26-p tapiata normua 38. Immikkoortortaq QNQ 1700 E08-ip pilersaarutaa. Immikkoortoq teknikkimut

Rohkem